Aftonbladet – 12 mars 1864, sida 1

palt UT PROLOG Ika I CiHDElSverken 7 Detta är ingalunda vår mening. Endast n bildad embetsmannakår kan äfven anses luglig. Kunskaper, goda och mångsidige, ro för denna kår nödvändiga ej blott såom en fordran, påkallad af statens värdigt och anseende, statens, hvilken embetsnännen representera, utan för sjelfva förraltningens behöriga gång och ett tillbörigt besörjande af de vigtiga angelägenheer, som äro dem anförtrodda. Visserligen skulle man kunna anmärka, att dena nya fgångsexamen fullkomligt motsvarar den jemligen allvarsamma studentexamen, som i sednare tider varit påbuden, samt att det I skulle kunna tillåtas ynglingar, som med heder bestått förstnämnde examen, att ntaga platser inom de lägre tjenstegraderna, då man nu någon gång tillåtit personer, som utan dylik examen genomgått skolan och aldrig studerat vid akademien, att bekläda 1:sta och andra gradernas tjenster; hvarvid sådana tjenstemäns avancemeat fortfarande såsom hittills kunde sluta; men, sedan rikets ständer uttryckligen hos K. M:t påyrkat en grundligare embetsmannabildning?; en önskan hvaruti allmänna opinionen äfven torde vara fullkomligt enstämmig, kan något sådant icke ifrågakomma. Men månne det icke mellan nämnde båda ytterligheter vifves en medelviäg? K. M:t har, såsom oss synes, temligen tydligt antydt en sådan, då K. M:t uti remiss till hofrätterna och de förvaltande verken infordrat deras utlåtanden, bland annat, 1:o om och i hvad mån de pröfningar, som, enligt nu gällande föreskrifter, skola inom embetsverken förrättas med dem, som derstädes söka inträde, i allmänhet anses fortfarande behöfliga, och 2:0 särskildt huruvida såsom vilkor för kompetens till sådana tjenster, för hvilkas erhållande hittilla bort företes vitsord om aflagd kamerälexamen, nägra ytterligare bestämmelser, wtöfver der genom kongl. stadgan den 11 April 1862 föres skrifna afgångsexamen anses erforderliga, vare sig om viss tids nöjaktigt förrättad kemeral tjenstgöring eller om särskild pröfning inom vederbörande embetsverk. Grunden dertill att K. M:t kunnat sålunda ifrågasätta upphörandet af s. k. Pakademisk undervisning? för kameralister ligger uppenbart dels uti den nya afgångsexamens svårare beskaffenhet, dels ock uti insigten öm det från vetenskaplig synpunkt onyttiga uti de blifvande kameraltjenstemännens vistelse vid universitetet. , De äldsta, uti kongl. brefvet den 30 April 1799, gifna föreskrifter angående den prö ning, som sedermera erhållit benämning af kameralexamen, afsågo att endast för den första humanistiska grundläggningen till ett embetsmannastudium skulle efter den tidens förhållanden redogöras vid akademien, men att handläggningen af kamerala och räkenskapsgöromål skulle hufvudsakligen hos praktiskt erfarna män inhemtas oeh af deni vit ordas. De humanistiska kunskaper, som den tiden ensågos erforderliga, voro icke betydliga. De bestodo nemligen endast i teologi, grunderna för naturrätt och sedolära, svensk grammatik och aritmetik. I utbyte mot teologien har i nyare tid och, som det synes, utan stöd af offentlig föreskrift, kommit ett förhör i kamerallagfarenheten; men då erfarenheten visat att den kännedom af denna lagfarenhet, som vid universiteterna förvärfvades, var alltför ytlig för att i det praktiska lifvet medföra någon nytta, fann man sig föranlåten att vid de centrala embetsverken i Stockholm anställa nya examina med de från akademien dimitterade ynglingarne. I stället för den förberedande examen naturrätt, sedolära, m. m., som kameralisterna förr måste undergå, har nu kommit en så grundlig afgångsexamen ur skolorna, att den vida mer än ersätter den förras bortfallande. Enligt 10 och 12 af 1862 års kongl. stadga om afgängsexamen vid rikets högre elementarläroverk, skall nemligen lärjunge, som icke läst klassiska språk — hvilka vi antaga icke för framtiden mera än hittills komma att af kamaralister fordras — i en skriftlig examen aflemna följande arbeten, nemligen : a) en på modersmålet författad uppsats öfver något uppgifvet ämne, liggande inom omfånget af den allmänna bildning och de vetenskapliga insigter, hvilka elementarläroverket har till ändamål att meddela. Denna uppsats bör, för att a godkännas, vara skrifven på ett felfritt samt innefatta en följdriktig anordning och utveckling af det gifna ämnet; ob) en öfversättning till det tyska och en till det franska språket, hvilka öfv ttningar böra vittna om säker bekantskap med de allmänna lagarna för dessa språk; 2 ett matematiskt arbete. . Den muntliga examen med lärjungar, som icke läst klassiska språk, omfattar följande läroämnen : kristendom, engelska och franska språken, matematik, fysik och kemi, historia och geografi sarmt filosofisk propedeutik; och skall denna examen afse att utröna icke blott måttet af lärjungens kunskaper i de särskilda ämnena, utan äfven och förnämligast halten af den bildning han derigenom tillegnat sig. Har ynglingen läst klassiska språk, måste han i den skriftliga examen aflägga prof å latinska, i stället för att af de förutnämnda lefvande (tyska eller franska) språken, samt i den muntliga examen undergå förhör i elfva, i stället för tio ämnen, nemligen utom de för den reala linien föreskrifna ämnen, från hvilka likväl kemien utgår, i latin och yrekiska. Afven om, såsom vi måste antaga, de ynglingar, som hafva för afsigt att egna sig ät kamerala befattningar, blifva befriade från läsningen af de för honom temligen obehöfliga döda språken, finner man således att den nuvarande afgångsexamen är för dem så omfångsrik och svår, att de, som genomgått densamma, kunna anses hafva mer än till fullo inhemtat den humanistiska grundläggning? för kameralstudiet, hvilket fordom skulle vid universitetet icke nödvändi f ånhemtas, utan endast pröfeas. Det kan således icke förundra, att en del embetsmyndigheter förklarat sig anse mma AstAmMmMANn IinKÄfatta för alm Allan