) folsmästaren: Ja, herrn är så lang och nar ett så markeradt utseende. att något misstag med afseende på herrn icke kan ega rum? Hr Bacher: Derföre kom jag ocksa i miss mästaren: Detroade herrn att vara med ta lif i spelet; herrn tr en bland dem, som jag tydligt känner igen Hr Backer: Jag har ej satt Hf i något spel. A hr Bachers sida höras handelsbokhållarne G. Eriesson och Hedenblad samt hattmakaren Julius. De två förra säga sig ha varit i Bachers sällskap, men vid ankomsten till torget hade Bacher gått omkring 30 steg framför dem. hvarefter han helt bastigt försvunnit. En stund sednare hörde de sägas, att han blifvit införd i vakten. länge vittnena och Bacher följts åt, hade de ej hört någon uppmaning att aflägsna sig ställas hvarken till dem sjelfva elter honom. Polismästaron: Ja. då vet ju herrarne ingen: ting om sakens förlopp.? Hattmakaren Julius förklarade sig endast ha sett da Bacher infördes i vakten. Angående herr Jebsen intygade sismänmnde vittne. att han stått bredvid honom samt hört den till honom ställda uppmaningen att aflägsna sig. hvarjemte polismästaren yttrat om JebsÅn att han var en tysk. Jebsen hade tagit ett steg för att atlyda tillsägelsen. men vid ordet tysk7 hade han vändt sig om, för att upplysa polismästaren att han ej var någon tysk, då befallning omedelbart gifvits att arrestera honom. Om Jebsens uppförande hade poliskonstaplarne ingenting att förmila. Angående hr Eek hördes å hans sida hr G.E. I Winge samt ingeniören T. Svanberg. och beI rättade den förre, att han varit i skap med Eck, da denne, utan att någon föresaende uppmaning ställts till honom, blifvit arresterad på polismästarens tillsägelse. som vid tillfället åtföljdes af en mängd konstaplar. västaren: Hur många kunde det vara? t krar herm. att jag då icke hade många biträden samlade för att understödja nina be mödanden.? Hr Winge förklarar. att polismiistaren då åtföljts af minst sex stycken, tilläggande att por lisen hotat honom. som anmärkte att Eck förut ej blifvit varnad och begärde att få täga hondm med sig. att äfven arrestera honom. Polismästaren: Ja det är möjligt, att Eck icke S dt uppmanades. men han kunde likvtt ej undgå att höra den allmänna uppmaning, som ställdes till folkhoparne. Eck medgaf att han hört detta och att han just derföre ämnat aflägsna sig. hvilket likvBl förekoms genom-hans arrestering. Polismästaren; I herrn medgifyer således, att herrn hörde uppmaningen. som ställdes till iwoparne bredvid herrn, då tycks det som målet med herrn kan vara afgjordt.? Ingeniör Svanberg hade ingenting att upplysa som inverkade på målet. Bokhallaren Mellin nekade fortfarande, att ha ört. uppmaningen och åberopade handelsbokhållaren Carl Svensson. som sade sig sjelf ha hört tillsägelsen. men som Mellin stätt längre bort, kunde han ej säga om denne äfven hört den. Hr Mellin nekade, under förklaring att han ett par ögonblick före sin arrestering kommit till latsen. Samma tapetseraregesäll Lindqvist som föråt blifvit omnämyd och besynnerligt nog synes ha varit öfverallt till hands, intygade nu att hän hört polismästaren flera gänger tillsäga Mellin att gä. Konstapeln Byqvist sade sig ej igenkänna Mellin. men deremot hade han observerat hr Le EC som vid Nya Kungshölmsbrogatan först blifvit tillsagd och sedermera ytterligare på torget. Jag går när jag vill. skulle Tr le Coeq dertill. enligt Lindqvists utsago. svarat, tilläggande samme Lindqvist. att hr le Cocq spjernat emot. då han affördes till vakten. Polismästaren: Ja i den genren var herrn, och nu uppför herro sig här. alldeles som på torget. men herrn finner ait det ej lyckas. Til och med sedan herrn blifvit utsläppt från högvåkten, en stund efter arresteringen, stod herrn ända qgvar och gick icke heller då sin väg. Polis Yr Angaende hr Kynpdin hördes landskanslisten Ljungbe äberopad af den tilltalade samt upplyste. att de a hvarandras sällskap komuanit till torget vid omkring klockan 11. De hade stannat och stått omkring 2 minuter. då en arresterad fördes förbi. Kraepelin hade då tagit någri steg framåt. för att se om det var någon bet som blifvit häktad. men i detsamma försvann ven han. Polismästaren: Nå då känner icke herrn hvad som passerade vid häktningstillfället.? Vittnet! Nej. det gör jag icke, men jag anser mig böra anmärka. att högst 3 minuter förflöto mellan vår ankomst till torget och tills jag hörde. vatt Krepelin blifvit införd i vakten. Konstapeln Olsson intygar att Krapelin blifvit före häktningen ett par gånger tillsagd att aflägsna sig, men ej efterkommit tillsägelsen. Den allestädes närvarande Lindqvist instämmer i vittnesmålet. Angående hr Lothigus anmärker polismästaren, att han hört af en s otinge till Lothigius. att han (Lothigius) för nämnde sligting berättat förloppet på ett sätt. som stod i strid emot de uppgifter han först haft i poliskanummaren. Pill nämnde slägting skulle nemligen Lothigius sagt. att han hört polismiistarens uppmaning. men dervid blifvit så konsternerad, att han icke kom sig före att genast gå sin väg. Enligt uppgiften vid första förhöret skulle han deremot nekat. att ha hör tillsägelsen att aflägsna sig. j Hr Lothigius bestred det sistnämnda. påstå ende att hans första uppgift innehöll. att han hört uppmaningen ex gang. Hvad han deremot bestridt var polismästarens påstäende att han blifvit tillsagd trenne gånger. Han hade just varit i begrepp att gå. då han togs F. handlanden fZellström vid att arresieringen följt så omedelbart efter tillsägelsen till honom, att han icke hunnit vända sig om. Oftabemälde Lindqvist tog nu åter på ed, aut Hellström blifvit tillsagd flera gånger. men det oaktadt statt qvar. rörhöret förklarades härmed afslutadt, tillkänvande polismistaren, att dess fortsättande endast varit föranledt af de tilltalades trottsiga och fräcka nekande vid första ransakningstillfiillet. Han lät saken nu bero vid en varning för allesammans att vid ett annat dylikt tillfälle. om så olyckligt skulle inträffa. icke föregå hopen med dåliga exempel. utan hellre på ett verksamt och kraftigt sätt understödja ordningsmakten för upprätthållande af sikerhet till person och egendom. Sedan företogs förhör. under t. f. polismäsaren Granströms ordförandeskap. med ynglingen Cederberg. angifven för att sistl. söndagsafton hafva vid Gustaf Adolfs torg tilldelat polismästaren Wallenberg ett slag. Hr Wallenbers trädde härvid sjelt utanför skranket och i sin plats som målsegande. Ynglingen C berg, iklädd fongdrägt. var från häktet upphemtad. Hr Wallenberg afgaf cn utförlig Lerättei: huru han hemma i fin bostad erhålli rapporter om att folksamhin egde rum. huru han k sig samt att han vid Blasieholmen uppträdt ölet med ord förmå folkhoparna att ekingra men deri icke lyckats. utan hade desamma stället följt efter hr Wallenberg och de få konstaplar hån hade i sitt sällskap. Då hr Wal lenberg märkte detta 108 han vägen at Gustaf Adolts torg för at göra slut mlingen vid Blasieholmen Detta medförde beräknade effekten, ithy att ma efter fram till ofvannämnde torg. der hr WalI lenberg af ynglingen Cederberg erhöll ett knytnäfsslag å venstra kinden. VY hr Wallenberg. att det smärtade honom att af sin embetspligt vara nödsakad föra talan mot Oden oly ledde yngli men 117 4 1 MET fö