Hvar svenska krigarn sig sin kung — det är hvad dessa fanor än dig der sletg en boja — ingen ny sig der lystes hemfrid, hämnades en ära, der sattes träd, som sen allthögre sköt, att ädel frukt för menskligheten bäru, q nattens mordbrandsfackla tändes der, der tändes ljus och morgonrodnad skä