Aftonbladet – 8 mars 1864, sida 3

Unsändt.) Ett ord i dagens händelser. Det är beklagligt, att för sig berättigade opinionsyttringar och känslor hafva eftersljts af gatuexcesser. Men lika beklagligt att den institution, som man kallat allmänna opinionens organ, d. v. s pressen, begagnar ett språk, som år längt ifrån att lugna retningen i sinnena. Det hånande språk Nya Dagligt Allehenda redan länge, och synnerligast i går qväll, fört emot dem, som önska ett aktivt upp trädande af Sverge för Danmark, kan omöj ligt bidraga till att ge uppfattningen den värdighet och sans, som här är så önskvärd. I gårdagens Allehanda förekommer bland annat Dljande med anledning af gatuexcesserna dagen förut: ?Men en annan känsla måste hos hvarje fosterlandsvän framkallas mot den, som ej försmår sådana bundsförvandter, och om någon i närvarande förbållanden skulle påminna sig det kända uttrycket: Quousque abutere OCatilina patientia nestra (huru länge skall du missbruka vårt tålamod, Catilina?), så är det i sanning ursäktligt.? Vi behöfva ej närmare påpeka allt det förhatliga, som ligger i dessa insinuationer och hotelser. Hvar och en inser lätt, att detta språk i en lifligt omfattad politisk tvistefråga för dagen räcker handen åt de beklagliga excesser, som försiggålt på gatorna. Pressen kan utveckla sina skäl för och mot kriget; detta är fullkomligt i sin. ordning; den kan uppmana till krig eller fred, dertill har den obestridligen rättighet; men att begagna maktspråk och förgiftade vapen mot politiska motständare, kan omöjligt lända tll något godt och gagneligt. Man läser vidare i gårdagens Allehanda följande tirad: Såsom passande preludier till gårdagens möte meddela både Posttidvingen och Aftonbladet, att krigsrustningarne skola påskyndas och lilla kreditivet vara i begrepp att lyftas. Ur de insinuationer, som ligga i denna mening, framträder en ohöljd ofördragsam-: het mot olika åsigter. Hvarföre skulle man. då ej få berätta trovärdiga fakta? Och borde icke kännedomen om dessa fakta, i stället för att vara på något sätt olämplig. isom Allehanda med sitt passande? vill insinuera, tvärtom hafva medverkat att gifva mötet en sansad och moderat karakter, då det erfarit att regeringen sjelf å sin sida allvarligt bereder sig på en krigisk eventualitet? Men Allehanda vill nu icke kriget, icke ens om alla stormakter ginge med, enligt hvad som framlyser i dess gårdagsnummer, ochi vill derföre ej höra talas om någonting som låter ditåt. Detta är verkligen ett högs olämpligt och opassande beteende afen tid ning, som i alla fall ej kan bestämma be-: slutet i denna fråga. Detta kan-blott Sverges konung göra, och hvilket detta beslut än må bli, så nödgas dock alla parterna underkasta sig detsamma, hvarföre det också är bäst att under tiden å ömse sidor fö ett sådant språk, att det låter försvara äfven efteråt. Det är ej genom att upphetsa eine egna lidelser man kan lugna andras. som med skäl ogillas och klandras. E. TF