— Till Throndhjem ankom enligt norska blad en dag i slutet af förliden månad en del bönder från ett af fjorddistrikterna. I en handelsbod som de besökte kom samtalet, såsom nu i allmänhet är fallet, på frågan om krig. Blir det snart afgjort att vi skola gå med?? sporde en af bönderna några stadsboer, som voro tillstädes. De sednare kunde ej derpå gifva bestämdt svar, men trodde dock att norrmännen skulle få bl hemma. Det var då underligt, mente bönderna, ty om ryssen kommer öfver 0ss, så skola väl vi anse det skamligt af danskarne om ej de skyndade oss till hjelp, och detsamma skola väl danskarne tänka om oss, ifall vi läte tyskarne färdas fram som han ville. På fråga om någon af bönderna sjelfva eller någon af deras anhöriga skulle i fall af krig deri deltaga, yttrade en äldre man ibland dem att han hade två söner som voro värnepligtiga, ?men jag har inalles sex söner och blir det något af, så komma de med alla, för se, när tysken börjar att kriga, så håller han på i trettio år.?