Aftonbladet – 7 mars 1864, sida 1

i Wien den 25 Februari. Europa saknar kompass ; ministrarne skritva, diplomatien utbyter noter, parlamenterna hälla tal om fredens välgerningar, på samma gång de tala om nödvändigheten af krig. Midt under allt detta vet Europa i sjelfva verket icke hvart det går, måhända derföre att det ej inser, hvart det skall gå. Det är det okändas sjukdom! Så har en framstående diplomat nyligen korakteriserat Europas ställning i en anmärkningsvärd depecb, uf hvilken jag erhållit kännedom. et yttras vidare deri attetormakterna likna spelarne, som, innan de spela ut. söka göra upp sin plan, betraktande hvarandra med misstroende oeh onsorgsfullt döljande sina kort, Napoleon DI skall vara nära deran att ernå sitt syftemål, en kongress, förmedelst en diplomatisk msanöver, som han ganska skickligt dolt och i tre måndader fortsatt med lord Palmerston. Det är säkert, att vi snart få en sutmimankomst mellan makterna. Kejsar Frans Josefs tal är det första klockslaget, fom inger förhoppning om fred. — Här är min diplomat kanske för optimistisk. Man skall snert få se, om konferensen utan vapenstillestånd och utan på förhand bestämd grundval verkligen bär verldsfreden i sitt sköte och skall bli en mellanlänk till kongressen. Många förständiga män tvifla härpå för närvarande. I Bland de svårigheter, som omgifva den europeiska diplomatien, får man ej glömma Polen. Det är obestridligen icke dödt. Mean har tvärtom anledning tro. att insurrektionea i vär skall fortsättas med ny kraft. Man hade inbillat sig i Petersburg, att den sednaste amnestien skulle kalla polackarne tillbaka. Men kejsar Alexander har dröjt för länge, och all frihet och alla eftergifter, han hu skulle bevilja dem, skola bestämdt vändu sig mot honom? Den polska resningen skall, ehuru för ögonblicket skenbartkufvad, snart visa, att den har oändligt mycket mera lir, än man anat, och man skall snart få röra, att Polen intager en vigtig plats i Napoleon II:s planer. Dylika förhoppningar näras åtminstone af ansedda män inom den polska emigrationen i London och Paris. Vi erfara från Brössel, att italienska agenter för någon tid sedan ankommit till Belgien för att höra sig för, huruvida detilåter sig göra att bekomma vapen från från Liege. Konungen af Italien och flera andra regeringar ha agenter i Belgien, hvilka ha Kredit öppen för sig att genast köpa alla vapen som icke äro beställda. Efterfrågningarne ha varit så talrika på sista tiden, att sändningarne fill Turin blifvit uppskjutna. och det är derföre man till Belgien Skickat särskilda agenter, för att söka utverka, att en leverans af 15,000 gevär, utom de ordinarie beställningarne, skulle kunna ske före den 1 Juli. Öfficerare, som ditsänts under det strängaste inkognito, ha inberättat, att det är absolut omöjligt att få denna begäran uppfylld, och de ha derföre ansett eig icke kunna göra någonting bättre än resa hem. De äro nu på väg till Turin öfver Paris. Alven en turkisk officer har anlänvdt till Brissel. Han har i uppdrag att beställs 30.000 turkiska uniformer, hvilka han skall föra med sig till Konstantinopel. Ett:telegram har meddelat, att 10 österrikiska officerare i största hast ha lemnat högqgvarteret i Flensborg och blifvit skickade till Italien. Siffran 10 är ej riktig. Det är 12, som rest till Verona, och bland dem finns det blott två högre officerare. Denna förändring har skett till följd af dedigheter och befordringar inom den i fält stäende österrikiska armen. Man får: således icke lägga någon vigt på denna händelse. Erkehertig Maximilian ekell, innan hen afreser till Mexiko, sannolikt begifva gig till Rom, trots tidningarnes motsatta uppgifter, emedan frågan om presterskapets gods med hvarje dag blir allt allvarsammare. En dom af högsta domstolen i Mexiko har tillåtit presterskapet att åter komma i besittning af dess försålda gods genom att i papper erligga de summor, som : köparne al dessa gods betalat till den mexikanska skattkammaren. Man inser lätteligen, hvilTken fientlighet till följd häraf uppstått melJan presterskapet och styrelsem Sedan: erkebiskopen brutit med Ålmonte, har denna upphäft högsta domstolens dom och -afsatt I domrarne, ehuru de voro oafsättliga. Den franska generalen har i anledning af den agitation, som dessa händelser framkaHat, uppskjutit sakens afgörande till erkehertigens ankomst. Detta är orsaken, hvarföre erkehertig Maximilian kommer att begifva sig till Kom. Den mexikanska frågan skulle märkvärdigt nog lätteligen kunna komme att omedelbart stå i samband med frågan om herI tigdömena Slesvig och Holstein. Inom dö diplomatiska kretsarne i Wien tror man Si verkligen yeta, att erkehertigen icke vi begifva sig till sitt nya kejsarrike förr än I han erhållit visshet om, att krig icke skall I utbryta mellan Frankrike och Tyskland. Men hvad detta beträffar, så kan han få I vänta länge nog. I Ryktena om ett närmande mellan FrankI rike och Ryssland ha upphört på någon tid; lorsaken härtill är, att en fransk-rysk allians I skulle vara mycket impopulär i Paris. 1 ett enskildt bref, som jag bekommit från denna stad, försäkras det, att en ofantlig mängd åhörare bivista föreläsningarne i Selle Barthelemy till polackarnes förmån. Biljettförsäljningen uppgår ända till 6000 francs. å den sista föreläsningen mottogs prins Napoleon med bifallsrop. Hr Henri Martin I hade valt Jeanne dAre till föreläsningsämhe. Der förekommer en allusion på general Murawiew, blott att namnet var hertigen af Beuuforts. — När föreläsaren yttrade, att denne använde ett system af grymheter, som står vid yttersta gränsen af mensklig ondska, dånade en tredubbel salfva af applådissementer i salen. Men bifallsstörmen öfvergick alla gränser, när föreläsaren uppI repade Jeanne dArcs ord: ?Det är ej tid längre att tala, utan att handla. Detta lär betecknande för den allmänna sinnesstämningen i Paris. idks—tstamamamaatt