stadgar och ölverbelalhalvare, samt att hos K. M:t anhålla om lån af exercisgevär. —————— LL En Humbug-broschyr. För någon tid sedan utgafs här en liten broschyr kallad Ett ord under stormen i den dansk tyska frågan. Redan en flyktig blick i densamma lät oss inse, att den saknade hvarje betydelse och icke i ringaste mån förtjenade att man på densammas vederläggande spillde tid och utrymme. Man igenkänner lätt i författaren en person, som alltid satt en ära uti att i alla större frågor slutligen komma och sticka sig ytterst pretentiöst och förnumstigt fram, utan att på förhand ha följt med saken och verkligen veta hvad den gäller, att vara fiendtlig mot alla ädlare och mera storartade politiska sträfvanden och mot dem utså den kortsynta egoismens, den bornerade uppfattnipgens och de förlegade fordomarnes missväxtfrön, att söka splittra och förbindra bemödandena för en genomgripande representationsreform, samt att epela rollen af en nitisk vapendragare och sakförare inom publiciteten åt alla Justitieministrar, hvilka dock utan tvifvel, isynnerhet hvad den nuvarande justitiestatsministern angår, måste känna sig föga smickrade af en dylik efterhängsen anhängare, som då han i sin broschyr mycket ordar om Don Quixote — såsom en insändare i vårt blad redan antydt — sjelf ovilkorligen erinrar om Sancho Panza. Uppmuntrad deraf, att man icke bevärdigat denna broschyr med någon vederläggnamg och att ett par landsortsblad utan närmare granskning gjort ett par citater derur, har författaren emellertid trott, att han borde gifva densamma en stor spridning; en 8. k. andra upplaga her blifvit påkostad genom nägra fosterlandsvänners4 försorg; man har utverkat sig rätt till försändving med posterna och sedermera för några dagar sedan låtit exemplar åtfö!ja Aftonbladet till dess prenumeranter i landsorten, hvarom vi först i dag af en händelse erhållit underrättelse, oaktadt generalpoststyrelsen redan för flera är sedan på förekommen aaledning resolverat, att utan de resp. tidningsredaktionernas vetskap inga tryckta skrifter få såzom bilagor till deras prenumeranter expedieras. Anmodade om att låta denna broschyr få ätfölja Aftonbladet, skulle vi gerna medgilvit detta, men dragit försorg derom, att oe bland våra läsare i landsorte., som äro mindre bevandrade i ämnet, samtidigt hade erhållit någon ledning till beriktigandet af de faktiska misstag och de iörvrävgningar som i broschyren förekomma. Att nu utförligt påpeka och gendrifva alla dessa, skulle bli ett något vidlyftigt arbete iy man kan öfverhufvud taget säga, att på hvarje tiotal af rader i broschyren förekommer någonting, som författaren antingen har om bakfoten eller framställer på ett oriktigt och vanställande sätt; men detaljanmärkningar i denna sak måste för den stora allmänbeten bli i hög grad tröttande; för att få de upplysningar, man lemnear, lästa måste man skrifva kort och hälla sig till hufvudsakerna. Vi vilja derföre blott med några 1å ord påpeka det skefva och alideles osammanhänhängande i författarens hulvudsakliga resonnementer. 1. Broschyrens första afdelning innehåller en 8. k. analys af den danska Novembergrundlagen och söker visa, att denna är allt annat än liberal, att Sdess återtagande skulla vara en välgerning för Danmark samt att det sålunda naturligtvis vore en galenskap om Sverge skulle deltaga i försvaret för den 3. k. November. Grundloven. Det kunde nu visserligen vara alldeles öfverflödigt att närmure undersöka beskaffenh ten af den danska Novembergrundlagen. Hela verlden vet nu mera än väl, att talet om denna grundlag endast utgjorde en förevändning för Preussen och Österrike för att angripa Danmark, att de båda makterna blefvo mycket ängsliga, när de befarade, att Danmark skulie kunna på loglig väg efterkomma deras oberättigade fordringar i detta tall och derföre skyndade sig att förekomma denna möjlighet, genom att genast verkställa sitt anfall. Hela verlden vet, att Preussen och Österrike nu allsicke tänka på Novembergrundlagen, som de på eget bevåg och på grund af näfrätten upphäft i Slesvig, ett land öfver hvilket hvarken de eller Tyskland på rättsoch traktatsgrund ha det ringaste att säga, eamt att deras planer och sträfvanden rikta sig mot helt andra mål. Hvad dernäst den mer eller mindre liberala beskaffenheten af Novembergrundlagen angår, så är det en omständighet som icke hör hit. Det är icke derföre, att det är den yppersta grundlag, som fnnues i verlden, som danskarne vägrat att låta utländska makter kommendera sig till dess upphäfvande (bvilket dessa makter också lätt insågo på förhand, eljest skulle de hittat på en annan förevändning) utan derföre att det var deras egen grundlog, på lagligt sätt tillkommen, och sålunda icke blott en symbol, utan en grundval för Danmarks politiska sjelfständighet. Också nedlade både den yttersta högern och den yttersta venstern helt och hållet den opposition, som de hade fört emot nämnda grundlag, så snart han antasiades af utländska makter. Men oafsedt detta, är det alldeles falskt, när författaren skildrar denna grundlag såsom så illiberal. Om han verkligen förskaffat eig ett exemplar at denna grundlag — hvilket vi nästan skulle betvifla, till heder fåAr hane förmåmna aft läsa mnh hanena hund