Aftonbladet – 4 mars 1864, sida 2

108, å nar det varit en särdeles tart på Xolryssar och malmlass. Kringboende allmoge har haft en behöflig förtjenst dervid och vederbörande braksintressenters fysiognomier antagit uttrycket af en särdeles lifaktig förnöjelse. Den förut omnämnda nyarbetade grufvan vid Forssmark. har lemnat åt nämnde forslingar ett bidrag at: 5—6000 skeppund jernmalm. nn — Från Sirömstad skrifves den 25 Februari af en korrespondent till Handelstidningen: Vi ha här på orten under hela vintern icke. haft slädföre. Kölden har väl isbelagt både in-. sjöarne och inloppen till Idefjorden och Fredrikshald samt Strömstadsfjorden, men isen har nu; gatt upp, så att vår segelled denna dag är all-. deles ren, isynnerhet som ingen grundis från. hafvet här varit synlig. Vi hafva nu 10 å 12 dagar haft nordlig vind, och i går samti förgår var här ettjemnt snöfall, hvadan vi torde få ett vackert slädföre, såvida: vinden ej springer om till SV. med regn, i hvil ? ket fall det här nere vid kusten snart blir barmark igen Emellertid är norra allmogen glad öfver utt den lättare kan komma med sin hafre : till Fredrikshald dit en del har lika lång, men en del kortare väg än hit till staden), sedan åtskilliga kungörelser i landskyrkorna tillkänna-: gifvit att norrmännen i år för hafre betala långt. högre priser än de svenska uppköparne göra, fastän utskeppningen till Fredrikshald är Bbela-: stad me: tull och öfriga omkostnader. Råg och hvete äro alltid dyrare här på orten än i södra. orterna, hvilket kommer sig af grannskapet med. Fredrikshald. ; Fisket, isynnerhet hummerfisket, skadades mycket af stormarne sistl. Nov. och Dec. månader Stormen har hvarje vecka upprepats, än från det ena väderstrecket och än från det andra, eå att ganska få personer vågat på försök lägga ut hummertinor, och der detta skett har skada in-. träffat. Torsk, kolja, flundra och häljflundra ha fiskats tillräckligt tör ortens behof, derigenom: att småvadfiskare ha haftjemn tillgång på skarpsill och loddsill, hvilka begagnats såsom agn ål backorna (långrefven). De stora sillvaderna ha i under sednare åren här på orten kommit ur bruk. Folket har allmänt börjat resa små vader, som skötas af 5 man. Dessa vader sänkas icke till bottnen, utan i stället undersökes huru djupt i vattnet sillstimmet står, derefter invindas af linorna på flottbojarne, så att vaden, då den utkastas, sjunker till detta djup, hvarefter den I vindas till land, der fångsten lastas i småbåtar. Det har varit en lättnad såväl för landtboer som för flerfaldiga hushåll i staden, att färsk sill till; temligt pris — 2 å 4 rdr stråbandstunna — varit att tillgå. Flera sådana småvader finnas. För 14 dagar sedan voro 8 sådana af ungefär lika beskaffenhet samlade på Singlöfjorden vid inloppet till Svinesund. Vaderna ligga på 50 till 90 famnars djup och sillen tages på från 2 till 15 famnars djup och någon gäng i sjelfva vattenbrynet. I dag skall det hatva lyckats dessa små vader E utanför Svinesund, såväl på svenska som på norska sidan, i många drägter lasta 40 båtar med sill. Många af dessa båtar seglade söderut för att afgå till Göteborgstrakten och Halland, hvilket dock berodde af vinden. Dettyckes som om det ofantligt stora sillstimmet vore på utgående från den fasta is, hvilken sedan jultiden. legat i Idefjorden. Omkring 4000 tunnor fiska-. des. Fiskrarne behöfde endast ringa ut flottvaderna. Denna småsill var skarpsill, eller så dan, hvaraf anjovis inlägges, hvilket dock ej kan sie efter medio af December, emedan sillen JA är för mager. Några få tjog storsill ha unler vintern fiskats och sålts till 8 å 12 sk. rgs pr tjog. mn — Från Lysekil skrifver Bohus Läns Tidnings korrespondent den 28 Februari: Soldaten Belt vid Stångenäs kompani bivistade sistl. onsdag en auktion i Lysekils köping och skulle efter dess slut med en mindre julle segla ill sitt hemvist i närheten af Norra Grundsund. Han begaf sig i skymningen samma dag från Lysekil med sin lilla julle, men hann aldrig till remmet. Först i går hittades jullen liggande santrad, med utspändt segel och kölen i vädret, vid ett skär ej långt från hemmet, och efter der inställd draggning fanns snart mannens lik, som remfördes till den arma enkan och hennes sex må barn. Belt var i lifstiden en nykter och ordentlig oldat samt försörjde sin stora familj med iiitigt urbete och fiske, ut Den inbjudning af 21 aktade män till ett nöte nästa söndagsafton i De la Croix saovg, för afgifvande af en opinionsyttring för Janmark, hvilken varit införd i tidningarne, ynes hafva framkallat mycken oro och förrgelse hos det kotteri, som för sina egoitiska intressens skull så gerna skulle vilja nbilla verlden och sig sjelfva, att hela jenna sak icke angår 083 och att inga symatier för Danmark finnes i vårt land. Koteriets bekanta advokat har genast blifvit ramskickad både i Dagligt Allehanda och Jagbladet, för att i sitt vanliga småfnaskiga navr söka afskräcka folk från att bivista etta möte. Hans utgjutelse emot inbjudarne r, såsom oftast fallet är, då nämnde person ramträder i ogjordt väder, egnadt att göra tt öfvervägande komiskt intryck. Det löjgaste är likväl, att han hufvudsakligen väner sig emot Afioobladet, oaktadt icke bland ibjudarne finnes någon enda person, som höer till dess redaktionspersonal, och ehuru vi ndast liksom Posttidningen inrymt inbjudninen, utan att för egen del derom yttra mnåonting, derföre att vi ansett inbjudarnes) amn och det angifna syftet tala alldeles dligt och tillräckligt för sig sjeltva: Först insinuerar skribenten, att meningen ed hela mötet är att störta Sverge ensamt! li ett krig med Preussen, Österrike ochj ela Tyskland samt — Ryssland, och redan i ästa andedrag förklarar han gjelf atten så. an insinuation är orimlig. Hvad är det, om berättigar den värde skribenten att upp älla en sådan förmodan, då han medoif. er, att ingenting i inbjudningen och icke eller inbjudarnes namn ge det ringaste öd deråt? Så vidt vi kunna sluta af inbjudarnes ttranden, så kan det å ena sidan icke bli åga om att i resolutionerna vidifrågavarane möte direkt uttala sig rörande regeringens olitik, hvarken om hvad som hittills skulle annat ske eller det som nu skulle kunna retagas. Men å andra sidan vore det rent en löjlighet att — efter börs advokatens askan — såsom sakerna nu stå, votera en Iresg till danska folket ?med uttryck afj. 1 4 j mm A mm mm anv mr ——