Article Image
kerna och några folianter, Visserligen ämna de nu uppföra en bättre och större byggnad, en stor kyrka, ett rymligt kloster, men sjelfva skola de ej få något godt deraf. De skola sedermera som förut lefva efter sina stränga ordensreglor. Det är blott till 4 Guds och deras ordensära samt för attbättre kunna mottaga sina gäster. Ty de äro mycket gästfria, dessa trappister, och herbergera främlingar ofta i hela veckor. De inbjödo äfven mig att stanna qvar hos dem så länge jag behegade, eller, som de uttryckte sig, så länge jag kunde härda utmed deras tarfJiga och strängt reglerade lefnadssätt. Mången gång ha de väl troligen äfven hos sig ofrivilliga gäster, ty de stränga trappistklostren begagnas ej sällan af katolikerna! till förvisningsorter för misshagliga prester. Stundom skola också fromma prester sjelfva pålägga sig en sådan botgöring och komma hit från fjerran trakter för att samla sina tankar och njuta hvad de kalla en spiritual retreat, Bland de förbättringar som mina trappister redan infört på sin egendom är äfven bruket att begagna häckar af Osage-orangebusken till stängsel och hägnader. Det är en växt som först påträffades vid Missouri i Osage-indianernas land. Den har sitt namn deraf att den bär en kuriös, gul knölig frukt, eom har en afläzsen likhet med orangen. Den växer fort och i täta snår samt har styfva och hvassa qvistar. Den har derföre på sista tiden i hela nordvestre Amerika blifvit mycket omtyckt som stängsel kring äkerfält och trädgårdar. I Illinois har till och med bildat sig ett särskilt sällskap för dess utbredande, och skulie denna gröna buske en gång öfverallt vinna öfverhand och ultränga de afskyvärda så kallade virginiska gärdsgårdarne (Virginia fences), så skall landet derigenom blifva dubbelt vackrare. Nägontng klumpigare än dessa gärdsgårdar kan man svårligen föreställa sig. Man klyfver de grofva trädenitre eller fyra delar och lägger de långa sålunda erhållna gärdslorna ofvanpå hvarandra, så att de med sina ändar bilda en zickzacklinie. På vissa afstånd nedstötes som stödjepelare en lång och grof stör. Det är måhända det mest praktiska, men säkerligen det råaste och fulaste ting som en nybyggare utan hammare och spik, utan hyfvel eller såg kunde åstadkomma. Af de zickzacklinier som de beskrifva på de gröna fälten kallar man dem äfven ormgärdsgårdar (serpent-fences). Näst skallerormen voro dessa serpent fences det vedervärdigaste jag såg i vestern, och det var derföre med glädje jag helsade Osage-orangens nu öfverallt utsprickande grönska. Hvilken angenäm kontrast mot denna klumpiga virginiska uppfinning bildade ej den nyttiga och vackra lilla konstruktion som en yankee nyligen infört i Jowa och hvaraf vi på vår återfärd från de goda trappisterna hade tillfälle att se ett exemplar. Folket här på ?den rullande prairien? har ej sällan svårt att förse sig med sitt vatten behof. Vattnet framrinner eller samlar sig blott i fördjupningarne af platån. Höjderna äro ständigt torra och utan källor. Man har derföre endast valet emellan att slå upp sina bopålar i sänkorna, som äro dimmiga fuktiga och kalla, eller på de vattenlösa hö derna, dit vattnet ofta på långa afstånd må ste hemtas. En yankee har emellertid nu vyligen visat folket här buru de skola kunna bo qvar på de torra och sunda höjderna och låta vattnet på ett mycket beqvämt sätt komma till sig. Han går omkring i hela landet och uppför den bärför behöfliga in rättningen för sextio doilars. Ty naturligtvis har han patent derpå. Aldrig kunna sextio dollars användas bättre än till denna lilla ypperliga hushållsvattenledning, vid hvars uppförande han på följande sätt går till väga: Först går vattenbyggaren ned i dalen och uppsöker en källa som ligger bäst till för hushållet. Han gräfver nu en liten bassin, murar kring den och betäcker den med ett framtill öppet hvalf af qvistar och läkter, för att skydda vattnet från dam och orenlighet. Derpå uppsätter han i en rak linie från bassinen öfver slätten och uppför höjdsluttningen en rad af stolpar som se ut som en telegraflinie. I hvar och en af dessa stolpar slår han in en liten jernhake och öfver spetsarne på dessa hakar drar han en stark, fingertjock tråd. Uppe på höjden fästes denna tråd vid en af väggbjelkarne i köket eller tvättstugan eller hvart man nu vill leda vattnet. På samma sätt är tråden äf ven nere i vattenbassinen i dalen fastlindad om en bjelke, så att han kan spännas mycket styf. På denna tråd rör sig en med rullar försedd trä-ram, i hvilken ett bleckämbar hänger. Det ytterst sinnrika sätt, hvarpå stolparne och hakarne dervid krinoggås, kan jag tyvärr ej utan detaljerade teckningar beskrifva. Vidare bygges i köket eller tvättstugan ett litet vindspel, med hvars tillbjelp ämbaret med en otrolig hastighet skjutsas fram och tillbaka på tråden. Nedkommet i dalen far ämbaret in i bassinen, och trådens höjd öfver vattnet är så noga beräknad att det dyker ned af sig sjelf. När de i köket börja åter vinda upp. det, vänder det sig, i följd af vattnets motstånd, om, fyller sig och skjuter derpå snabbt som en pil öfver ängarne och trädtopparne tillbaka ditupp och för som ett flitigt bi sin laddning midt in i hushållet, Tekniskt. Innehåll: Vattentäta gevärspatroner. — Skeppsförbydning af fäörkannradt jarn — Nränslahasnarenda Nält

3 mars 1864, sida 4

Thumbnail