Aftonbladet – 3 mars 1864, sida 2

hon är skyldig sin man, att följa mig till Turin. v Aldrig! utbrast den gamle mannen och sprang upp från bädden med en vighet bvarpö han ej skulle visat prof äfven om palatset hade stått i ljus låga. Jag förbjuder henne att göra det! Säg ut, Rosa; du vill väl inte resa, eller hur ?5 Han vet att jag inte vill det, stammade Rosa helt upprörd; Xjag har redan sagt ho. nom det. Se der -— der hör du nu — detta afgör hela saken! ropade den gamle mannen tri umierande. Jag besvär er, signor, jag varnar er på det mest aktningsfulta sätt, att ni inte målte uppmuntra min hustru i hennes olydnad. Ni är en alltför god jurist, för att inte veta at en fars myndighet gäller intet emot en äkta mans. uJa, men som lagkarl vet jag också att det finnes sådant som skilsmesea på grund af grymhet. CGrymhet!? upprepade Vincenzo, i det han såg sig omkring, likasom för att förvissa sig om att han icke drömde. Om ni kan bevisa något eådant om mig, så skall jag förklara er för den förstejurist i verlden. Det torde inte vara så svårt som du tyckes tro. Vi skola processa om den saken. I sådant fall vill jag inte ha någon annan advokat än min hustru. Var uppriktig Rosa — har jag någonsin behandlat dig med grymhet 24 tJag har aldrig beklagat mig öfver att du gjort det4, eade Rosa. sOm din hustra behagar glömma eller förlåta, så har jag likväl inte gjort någotdera. Jag erinrar mig endast allt för väl det beklugansvärda tillstånd hvaruti da förde henne illbaka till mig. Om min doter framfödde