Aftonbladet – 2 mars 1864, sida 3

ankommo till Horten ytterligare något öfver 100 inrullerade matroser, — Hr Hansens experimenter i den animala magnetismen förnyades i gär inför samma slutna säliskap af läkare och medicine studerande, som enligt hvad i går nämndes för sådant ändamäl samlats i ortopediska institutets lokal sistlidne måndag. Icke heller i går lyckades det hr Hansen att utötva något inflytende på en enda af de omkring tfyratio personer, de allraflesta af dem unga läsare, hvilka efter verkstäldt experiment med hypuotisering befunnos helt och hållet sakna susceptibilitet. Hr Hansen beklagade sig öfver detta resultat, som var honom alldeles oförklarligt, då det väl icke borde vara honom omöjligt att här verketälla hvad som aonorstädes plägade lyckas, ty ehuru det, som bekant, icke lyckas ilika grad med ella personer, vore det dock för honom under hans mångåriga praktik något oerhördt, att ban at omkring åttatio personer icke skulle kunna få makt med en enda. Då han nu emellertid hade misslyckats så finge han underkasta sig ett för honom ofördelaktigt bedömande från deras sida, dock ville han fästa de närvarandes uppmärksam het derpå att om han icke trott sig om utt lyckas, så hade han aldrig infunnit sig. Slatligen erbjöd han sig att utan vidare ersättning (för devna seance betalades 150 rdr) stå till sällskapets förfogande så länge; hans vistelse i Stockholm varade och vidi hvad tid som sällskapet sjelf behagade be-; stämma, endast han icke var bunden genom offentlig förevisning. BSällskape:s wedlemmar kunde då etter eget, fritt val till honom framföra personer af olika åldrar och I ur olika samhällsklasser, och han var öfvertygad om att han skulle lyckas att frambringa de verkningar, seom nästan aldrig uteblifva då han har flera subjekter att experimenotera med. På förslag af en bland; de närvarande inkallades nu från tamburen doktor Sätherbergs betjent, för att hr Hansen slutligen skulle få försöka eig på honom — och se: nu blef den sista villan värre än den första. Efter verkställd hypnotisering med den oftanämnda slipade kristallen kunde subjekiet icke emot magnetisörens vilja öppna ögonen, och härpå följde efter hvarandra alla dessa fenomen af stelkramp, framkallad efter behag än i den ena än i den andra kroppsdelen. Hr Hansen giek baklänges med stirrande blick och utsträckta fingerspetsar, dermed tvingande den magnetiserade att följa sig kring golfvet, oaktadt synbar motsträfvighet hos gcubjektet, som under famlande rörelser sökte hälla sig fast vid bänkar och bord. Afven minnet borttogs, så att den magnetiserade icke på tillirågan af de närvarande kunde säga Bitt namn. Många af de närvarande läkerne hyste ganska sceptiska åsigter om betydelsen af det med beitjenten vunna resultatet, hvaremot andra ansågo att den mnagnetiserade ynglingens åthäfvor till follo bekräftade att han, oaktadt synbar motsträlvighet, befann sig i magnetisörens våld.