Aftonbladet – 27 februari 1864, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. — Misslyckadt fromt bedrägeri. Italienska bladet Lombardia berättar följande nyligen i Cremona timade händelse. I förra månaden drömde en fattig här bosatt enka, att hennes aflidne man visat henne tre numror, hvilka med säkerhet skulle utkomma vid nästa lotteridragning. Då hon icke egde några enningar, och ej ville sälja sin gryta eller sin Jernkakelugn, beslöt hon: att till n månglare afyttra ett krucifix af elfenben, den enda lyxartikel hon hade qvar, Hon erhöll för detsamma en liten summa, som honsamvetsgrannt insatte på lotteriet, . De drömda numrorna utkommo verkligen, och 9000 francs utbetaltes till henne för den tern: hon hade vunnit. Men den skatt hon sålunda hemförde, och hvars användande hon redan i tankarne uppgjorde, väckte emellertid hos henne en viss oro, och förorsakade henne åtskilliga samvetsagg. Hon tyckte sig vara en Judas 1 kjortlar och befarade, att de penningar, som utgjorde priset för den Christus hon hade sålt, icke skulle bringa henne någon välsignelse. Hon gick derföre att öppna sitt hjerta för en prest, hvilken genast utropade: Ack min goda Frjnna, hvad har ni väl gjort? Ni kommer aldrig att få någon frid förr än detta stora helgerån varder försonadt. Tag nipenningpåsen och begif er vid midnattstid till kyrkogården; der skall ni säkert träffa er mans skugga; lemna honom summan; blif ej förskräckt, skuggan skall emottaga era penningar, som oafkortadt skola användas till er själs lugn och era synders utplånände. Aftonen kom, och den arma qvinnan väntade otåligt midnattstimman. När den inföll begaf hon sig vill kyrkogården. Mannens skugga var der på sin post, afvaktande hennes ankomst. En lång spöklig gestalt, insvept i hvita lakan och bärande tvenne vingar, närmar sig henne och emottager ur den enfaldiga qvinnans darrande händer den påse, som inneslöt skatten; derpå skrider den med afmätta steg emot kapellet. Qvinnan utstötte nu en djup suck,som om hon blifvit befriad från en tung börda, mumlade fram några böner, och begaf sig på hemvägen. Men nu möttes hon af tvenne skyddsenglar i skepnad af nattpatruller, hvilka tillsporde henne hvad hon hade för sig helt ensam vid denna sena timma? Togentinga svarade hon, jag har bara varit på kyrkogården för att göra en god ger ning. Men karabiniererna, hvilka å sin sida hövlo före, att man vid denna tid på dygnet lika väl kunde göra onda gerningar, öfverbopade henne med enträgna frågor, och ville veta san ningen. Omsider fingo de kännedom om hela förloppet. Otron, som i våra dagar förmått intränga äf ven i karabinierernas leder, bar nu sina bittra trukter, till förfång för den fromme prest mannen. Soldaterna lemnade qvinnan och be gåva sig till prestera bostad. ort derpå an ände dit hans vördighet med brådskande steg och -med ett bylte under armen. De fasttoge honom och förde honom omedelbart till en po lisbyrå, der man tog af honom knytet, som befanns innehålla ett par lakan, tvenne vingar a papp och en påse med nio tusen francs. — Eldsvådor i London. Eldsvådornas anta i London tillväxer år från år. Sålunda inträf fade under år 1862 1303 eldsvådor; år 1863 upp stodo 1404 dylika. Då man uppskattar Londor att ega 2,800,000 invånare, inträffar alltså år ligen en eldsvåda på hvarje 2000:de invånare Af de 1404 eldsvådorna hade 487 inträffat utar att man kunnat utröpa orsaken till deras upp komst, 277 uppstodo genom ovarsamt umgåend med ljus, 123 genom bristtälliga skorstenar, 10 genom antändning af gnistor från andra hus, 104 genom gas, 31 orsakade af pipa och cigarr, 2 genom bristfälliga ugnar, 25 genom ovarsam umgående med tändstickor och 39 förorsakade af barn, som ovarsamt lekt med elden. — Dödlighet bland skogsfågel. Enligt finsk tidningen Maiden ja Merien takaa förljudes frå Karelen, att skogarne der äro nästan tomma p fagel. De ligga blott hoptals döda på marken och orsaken härtill förmenas vara den ringa snön till följd hvaraf de ej kunnat gömma sig i de för att skydda sig mot kölden,