Aftonbladet – 27 februari 1864, sida 3

jligen aldrig: Det visat sig tydligt och klart, att denna, derest hon understundom här i tiden möjligen här eller der icke drabbat eller drabbar direkt och närmast sjelfva, de egentliga upphofsmänven och :verkställarne af det onda som sker, likväl ialla fall kommer, åttbiostone på det sätt, ätt, såsonr det i en gudomlig föreäkran heter, fädernas missgerning straflas inpå barnen, allt iotill tredje och fjerde Jed?. Detta föreskrifves :af en evig, orubblig lag, hvilken, såsom redan är antydt, blifver öfverallt af verldshistorien förklarad och bestyrkt. Vi behöfva i detta fall endast hän: visa till. den. bekanta historien om Assyrien; Persien, Egypten, Grekland, Rom, det Muhammedanska Kalifatet 0. es. vända till och med de rikens historia, som både med sfseende på tid och ort äro oss vida närmare, än dessa. Men detia enförda hårda ansvar, detta ihärdiga, efterhängena, stränga straff fördet onda och orättfärdiga på jorden; det drab: bar ingalunda blött alla dem, jemte de efterkommande af dem, som förorsaka eller utöfva detsamma, uten ock lika säkert och oundvikligt derjemte alla dem, eom kunnat och bort genom råd och däd, medelst alla åtgärder, som kunna användas, motarbeta, hindra, andanrödja och bestraffa detsamma. Öch det är just denna sistnämnda, rärskilda punkt, med afseende på ifrågavarande företeelser, som under närvarande tidsförhållanden torde, enligt vår åsigt; böra framför allt behjertas. i hafva nemligen nu hela långa tiden fått smärtsamt bevittna, huraoledes de europeiska folken, eller åtminstone deras s. k. kabinetter, tid efter annan brukat och förspillt en hel mängd af fåfänga, vanmäktiga ord och invänningar mot det här nämnds onda; men längre än till utrop och. prat tyckes man iogalunda hafva lust att komma. Man jämrar sig härvid öfver bristande materiella medel, öfver saknad af sammanhållning och endrägt Oo. e; v. Allt detta och dylikt kan vara både sannt Och grundadt; men det innehåller dock ingen ureäkt, det. företer ipge invänningar, som kanna ega den ringaste betydelse, då allteammans en gång skall på den eviga rättvisans vägskål skattas och bedömas, ty det har sin källa och grund i sjelfvisk feghet, vinningslystnad, beqvämlighet och liknöjdbet: Och sålunda ser men det onda, beklagar det, Tycker-på axlarse :deröfver; men vill j kröka ett finger, ej offra en skärf för stt hejda eller öfvervinna det. Och att så: lunda gå tillväga,, det ärjn alldeles detsamma, som om man, sjelf en sysslolös, äskådare, vill slecka en eldsvåda med rop. och suckar, eller :-kanske rättare som om: man, utan att röra en led, tror sig med jämmerskri och tårar kunna frälea deo, som sårag och sBargas af mördare. Och ett sådant sätt att handla — tillräckligt och djupt både skildradt och bestrafiadt i Frälssrens bekanta liknelse om den barmbertiga samariten — kan så mycket mindre ursäktas hos och bland de europeiska 1tatopersa, som de i egenskep af kristna, och just derigenom sågom aila delaktige af den: menskliga kulturen och i och med detsamma ansvarige arbetare i och för densamma, nödvändigt måste snses åå i ett närg förhund med: hvarandra och äfven sålunda befinna sig i et verkligt solidariskt enevar — Pen för alla och ella för om —— för hvarandras både bevekelsegrunder och handlingar. Det är viest möjligt och äfven ganska troligt. stt de vinkar vi bär i största korthet iördristet. oss: att framkasta, skola anses vara förgäfves gifna, eller stt våra ord äro såsom en ropandes röst i öknen?, geom ohörda förklinga; men detta må vara: vi kunna dervidiogenting görg, hvarken mot eller för; men vi eanee deti alla fall vara både rätt och godt att utirla en öfvertygelse, hvars uttryck gerna kan få anses som en rarniog eller maring. Hvsrom icke skola sog kommande dager, förr eller sednare —I det veta vi med visshet — ådegalägga, att ett sådant ord ej var så obefogadt, som det ör den: kortsyntes blick i hast kan tyckas. pA Ungerrättelser från Danmark. Kriget i Slesvig har icke förhöjt preussiska armens anseende dethemtåa. Erfarna nilitärskriftställare uppträda i tidskrifter och roschyrer, skildrande den gemle Wrangels trategi såsom alldeles hufvudlös och häns aktik såsom. ett kuriosum i ,eitt slag. Att Jen lilla danska armen, som vid Danpnpevirke cke räknade mer än :30,000 men slaglärdiga räpper, undgick kringränning och förstöring, el att den kunde verkställa ett så veckert tertåg, hvars förluster voro särdeles obeydliga mot dess ära, tillskrifves Wrangels RR RORREE