Aftonbladet – 23 februari 1864, sida 2

å hade ständerna säkerligen utan tvekan veviljat 50 kanoner i stället för 12; men n lam och half framställning blir lamt och nalft besvarad. Der icke förtroende gifves, olir man icke heller med förtroende bemött; iknöjdhet hos dem, hvilka saken närmas rÖörer, kan icke hos andra väcka lif och inTe8se. Det kanhända betänkligaste af allt är emellertid att våra högsta militärmyndighes ter icke synas hafva för sig gjort klart hvad som för inloppets vid Waxholm försvar egentligen erfordras. De lefva synbarligen i den gamla, numera alldeles oriktiga föreställning, att långskeppselden eller farledens fullständiga bestrykande längsefter är den hufvudsak, man har att eftersträfva; och de inse eller betänka icke, att det nya sjövapen, som i sednaste ären uppträdt, fordrar andra försvarsmedel både med afseende på befästning och skjuteld. Sjöfästningar måste nu hufvudsakligen lita på sin öfverväldigande eld i det ögonblick, dä pansarfartyget befinner sig närmast, det vill säga midt för fästningen; och de måste uppehålla fiendens fart just då han kommer till det ställe, der han är närmast och sårbarast. Dertill erfordras 1:0 en fästning, som kan beskjuta pansarfartyget, d. v. s. som har sina kanongluggar riktade mot den plats, der fartyget under sitt framträngande befinner sig närmast, samt så byggda, att skotten kunna träffa sitt föremål; 2:0o ett tillräcklist antal kanoner af den högsta groflek, som erfordras, för att genomtränga pansarn; 3:o Starkt och väl byggda stängsellinier, försvarade genom befästningar, och 4:0 ett klokt anordnadt system ef vattenminor. Tyvärr saknar man vid Waxsholms fäst ning af det förestående nära nog allt, och man lärer icke ens ha uppgjort någon plan för åstadkommande af ett bättre. Fästningen har åt den sida, der fienden sannolikt förnämligast skall söka framtränga, nemligen den, hvarest sundet är bredast och djupast, endast 18 kasematterade kanoner (på det något större antalet vallkanoner torde föga vara att räkna, då några få väl riktade skott af pansarbatteriets grofva kanoncer pläga snart tysta sådana): och dessa af så svag kaliber, att de omöjligen kunna verksamt skada ett pansarfartyg. Vidare är det ganska tvilvelaktigt, om dessa kanoner, och på lika sätt den vestra frontens, kunna träffa ett lågt utmed vattnet framsmygande fartyg; och slutligen lärer den nya, med stor kostnad uppförda redutten på Rindön vara så byggd, att den, ehuru, såsom dess byggmästare, generalmajor Kleen uppgifvit, afsedd att skydda fästningens östra front, likväl icke med ett enda skott kan träffa ett fartyg, som redan inkommit i sundet, der först en möjlighet förefunnes ait såra ett pansarfartyg. Emot sjelfva sundet lärer nemligen å det nya verket icke finnas en enda kanonglugg; utan endast små öppningar för infanterigevär. Grunden till detta missgrepp ligger uppenbarligen i den anmärkta föreställningen, att man endast behöfver träffa fienden, lika godt på längre eller kortare håll, för att göra honom oskadlig. Det är denna åsigt, som äfven uttalar sig i statsrådsprotokollet, och hvilken väl kunnat hos ständerna väcka tvifvel, huruvida något ändamäl med beviljandet at de begärda kanonerna blefve vunnet. Det heter nemligen i detta protokoll, att generalfälttygmästaren vitsordat behofvet ä fästvivgar af grofva, refflade kanoner, på det man, der iokalen sådant tillåter, redan på de längre afstånden, der dessa pjeser Pga en de slätborrade vida öfvervägande träffsäkerhet, må vara i tillfälle att mäta sig med det fiendtliga artilleriet? och yttras vidare, att de begärda kanonerna äro ämnade att användas å sådana ställes inom dessa jästen, der längre skotthåll erbjuda sig. Icke ett ord gämnes om behofvet af nya. sröfre kanoner, för att öfverväldiga de invid fästningen framträngande pansarbattejer! Likasom den i andra länder redan länge, och åogt före det nordamerikanska kriget, erkän Ja nödvändigheten att emot skeppsartilleriets beständigt ökade förstörelsekraft använda sröfre fästningskanoner, af våra vederböande blifvit förbisedd; så står man efter laget vid Hampton Road fullkomligt obeörd af dennas resultater; Hvad beträffar reduttens byggnad, så kan rieserligen till byggmwästarens ursäkt anföas, att ritningen dertill var upp jord,inosan ansarfartygens betydelse blef känd; men lå detta fäste först under nu förlidne höst blifvit färdigt, hade det otvitvelaktigt tillvört honom samt för honom och öfriga velerbörande varit möjligt att förändra byggmaden i deona del så, att den motsvarat sin estämmelse; ty vi föreställa oss att detta ir för en fästning af större vigt, än att den ir prydligt och ordentligt efter den första itningen uppgjord. I arkitektonisk prydligwet lärer verkligen det nya utenverket icke emna något öfrigt att önska; det är endast åsom försvarsverk det skall vara föga tillredsställande; och man påstår att det, såom på flera ställen emot landsidan saknanje alla kanoner och till och med skottglugar, skall lätteligen kunna genom en coup je main af någon från Trälhafyet landstien truppstyrka intagas, hvarefter den mnera hufvudfäöstninogen, som af den förra beerrskas, snart måste gifva sig: Vi vilja gerna anse denna farhåga öfverrifven: men med kännedom af den sorgSshet, som i så många andra hänseenden isar sig .inom krigsförvaltningen och vår ögre administration i allmänhet, våga vi ske betrakta denna anmärkning såsom alleles grundlös; och det synes oss i allal ändelser vara af högsta vigt att, om icke n mera sorgfällig inspektion ock kraftigare tgärder, än hittills förekommit, vidtagas i (seende på försvaret af inloppet till hufudstaden, rikets ständers härnäst sammanädande revisorer ånvo företaova en resal.