TOT: 2 Bylas Malvre BJUV 5 tt ICEA UL på militärväsendet i sin helhet tillämpa den förste Napoleons bekanta grundsats, att ett fälttågs framgång mindre beror af truppernes antal, än deraf ett de finnas i rätter tid samlade och slegfärdige på den punkt, der deras närvaro är af Dehofvet påkallad. Hvilken af de stora makterna vi än taga i betraktande, se vi densamma oförtrutet bemöda sig att utvidga och, efter tidens fordringar, fullkomna sina anfallsoch försvarsmedel. Bland de mindre staterna har det deremot varit ytterst få — man skulle knappt kunna uppvisa flera än Sardinien och Belgien — som med kraft och allvar bemödat sig att hålla sina försvarskrafter i relativt fullgodt och tidsenligt skick. Vi känna det inkast — att representationen icke anslår tillräckliga medel — man häremot skall framställa, och vi hafva icke längesedan hört det offentligen uttalas; men vi hafva just derföre i vår ofvanstående anmärkning inlagt ordet relativt. Det har nemligen ingalunda varit vår mening att påstå, det de små staterna skulle nedlägga lika stora uppoffringar på militärväsendet, som de stora makterna, icke heller att man allmänneligen kan förebrå de förra att icke efter måttet af sina finansiella tillgångar anelå medel till samma ändsmål; men det vill synas som dessa medel mindre ändamål-enligt användes, och som vore krigsförvaltningen derstädes mindre väl organiserad, eller som densamma icke med lika verksamhet och drift sökte upprätthålla försvarsväsendet. Vi behöfva icke gå långt för att hemta bevis för denna sats. Under fyra mänader ha nu, efter hvad det heter, i vårt land rustningar bedrifvits med mycken ifver och ändock förkunnas det, att i närvarande ögonblick icke ens 12.000 man kunna vara färdiga att gå i fält, om det skulle påfordras. Redan vid näst sista riksdagen lemnades anslag till groft artilleri af nyare konstruktion, och nu först har man gjort beställningar å ett antal sådana kanoner. Artillerichefen är en i hög grad utmärkt man; i en kateder skulle hen vara oöfverträfflig; han gör ritningar och inventioner, han utkastar planer och förslag, men verkställigheten, handhafvandet af det praktiskt militäriska, hur pår det dermed? Och vår ingeniörgeneral! ja, han är också en mycket celeber man; han samlar lagrar i den civila byggnadskonsten, han bygger hus och gör sig odödlig såsom museibyggmästare! En ministeriel dansk tidning afgaf för några månader sedan bekännelser angående Danmarks kraftigaste anfallsoch försvarsmedel emot Tyskland, flottan, som visade, att, i trots af de ansenliga summor, som på denna blifvit bekostade, densamma ganska ofullkomligt motsvarade de fordringar, nationen i följd deraf kunnat göra derå, och hvilka äfven ögonblickets vigt på densamma uppställde. Och huru står det till Sverge? Danmark har ändock ett pansarbatteri, Tkupolskeppet Rolf Krake, samt 2 pansarskonertar, hverjemte detta lands regering låtit Åbepansra ett Jinieskepp och en fregatt; äfven våra öfriga grannar, Preussen och Ry8sland, hafva åtskilliga dels färdiga och dels under arbete varande pansarfartyg, så att båda dessa makter kunna till våren uppträda, den förra med 3:ne och den sednare, ensamt i Östersjön, med 16 pansarskepp 1) Sverge, som har jern i öfverflöd och kan berömma gig af att vara uppfinnarens af monitorerna fädernesland Sverge ensamt har icke ett enda fartyg af denna beskaftenhet, icke ens ett bepansradt skepp af annan konI struktion; och ehuru Eriessön strax efter den Iryktbara strid, som afgjorde pansarfartygens I företräde framför alla andra krigsskepp, läÅrer tillbudit sig ej allenast att lemna alla vödiga ritoingar och upplysvingar för sådana fartygs byggnad, utan äfven att sjelf hitkomma för att bygga sådana, är det först i Jan. innev. år som ?2:ne monitorer blifvit beställda, afsedda att, om allt går väl, blifva färdiga år 1865 eller sednast 1866. I Då man ganska väl insåg att, om under tiden ett krig skulle utbryta, våra svenska träfartyg icke skulle kunna hålla sjön emot våra förväntade fienders pansarfartyg samt att våra ejöstader, hufvudstaden ej undantagen, vore blottställda för ödeläggelse, kan det icke förundra, att under riksmötets sista veckor en ganska stor oro visade sig inom representationen beträffande landets -sjöförsvar, samt att, då några kraftiga åtgärder för dess ordnande 8 regeringens sida icke afhördes, en motion i riksdagens sista timmar väktes, af innehåll att staten måtte inköpa 2:ne. i England byggda pansarfregatter. Sjöministern bibehöll dock sitt förra lagn, förklarande att han ej för närvarande ansåge nödvändigt att köpa pansarfarlyg, och att, om regeringen så ansett, så hade han dertill begärt anslag. Man skulle ätven kunnat anmärka, att bristande penningetillgång icke kunnat vara orsaken till dröjsmålet med pansarfartygens byggnad; ty K.M. kunde till rikets sednast församlade ständer anmäla från förra riksdagen för ny sjökrigsmateriel reserverade 666;000 rår; och redan i April förl. år, då 5:te hufvudtiteln förekom, beviljade ständerna för nämnde ändamål icke mindre än 3,572,000 rdr, hvaraf 2,200,000 rår extra anslag, mot 400,000 rdr under nästföregående finansperiod. Sjelfva det af Tyskland apgripna Danmark har icke haft och har ej heller nu ett större anslag för bepansradt sjöförsvar. Beklegligen synes vårt stående ejöförsvar vara föga bättre ordnadt än det flytande. Det finnes inom hela rikets försvarsverk icke någon enda puukt. som i vigt kan jemföras med inloppet till Stockholm, icke blött i anseende till den omätliga materiella förlust, som hela landet skulle lida genom hufvudstadens förstöring eller utplundring, 1) Ryssland hade redan år 1862, enligt officiella berättelser (och då man endast upptager skruf fartyg, såsom i krig ensamt fullt favendbarg 9 linieskepp, 12 fregatter, 22 korvetter, I klipperskepp, 1 flytande pansarbatteri, 1 pansarskonert, 79 kanonbåtar, 2 jakter och 34 skonertar och traneportfartyg. I allt egde I Ryssland redan då 248 ångfartyg med 2387 1384 kanooo prel NN kananer och 62 secelfartve mej