Aftonbladet – 17 februari 1864, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. — Ett bantåg i yrväder. Från Amerika berättas om ett bantåg, som råkat ut för ett Ooväder: Klockan 6 på morgonen nyårsdagen i år råkade en trän på Michigan Centraljernvägen in i en ofantlig snödrifva, som lagt sig tvärs öfver vägen. Det väldiga lokomotivet trängde sig till en början fram, så att de glittrande snöskyarne kastades åt sidorna, lika lätt som hafsskummet af skeppets bog. Slutligen måste det dock stanna. Lokomotivföraren sökte att backa maskinen, men den var nu i armarne på en jätte, mot hvars kraft dess egen blott var gom ett barns. Bantåget blef fånget i snön på ett afstånd af 10 eng. mil från Chicago. Der funnos öfver 100 passagerare, många bland dem qvinnor och barn, samt försedda med blott föga vedförråd att elda kaminerna i vagnarne med. De, som förmådde det, begåfvo sig ut i den förskräckliga snöstormen och uppbröto pfördesgärdarne för att använda till bränsle. an uppeldade kaminerna; men nu uppstod en ny fara för passagerarne. Genom en för starkt upphettad kaminpipa fattade taket på en af vagnarne eld. Genom stora ansträngningar lyckades man släcka elden, men vagnen kunde nu ej längre användas, utan dess passagerare måste trängas tillhopa i den andra vagnen. Klockan var nu 2 på eftermiddagen, och man började frukta för en förfärlig död, då ett annat bantåg på 1200 fots afstånd korsade den jernväg, hvarpå de nöd: ställda befunno sig. Afståndet emellan de båda bantågen var betäckt af en nära tio fot dju snödrifva. Stormens raseri var nu på sin höjd, och qvinnornas och barnens ansigten förfröso nästan, så fort de kommo i beröring med den isande kölden, samt blefvo så hvita som om de begjutits med skållhett vatten. Det nyankomna bantåget var redan 16 timmar efter sin tid. Det hade något bröd med sig och derpå lade man genast embargo. Denna trän begaf sig derpå i väg med sin dubbla last, men fastnade äfvenledes snart i snön. MNatten var nära att bryta in. Tvenne starka män utsändes för att begifva sig till Chicago. De lyckades efter otaliga svårigheter att framkomma och återvände derpå med en mängd slädar, som jemte hästar och körsvenner ställdes till deras disposition. Några slädar kommo ganska riktigt fram till de nödställda och togo med sig åtskilliga passagerare, men förvillade sig och kommo först efter cerhörda svårigheter till ett hus, der de fingo nattherberge. Åtskilliga jernvägstjenstemän hade under tiden lyckats framkomma till bantåget, ledda af en vakteld, som passagerarne upptändt. Dessa tjenstemän hade med sig en mängd filtar och ylikt, så att passagerarne kunde tillbringa natten temligen drägligt. Följande morgon hade stormen afstannat och passagerarne fördes till staden, somliga visserligen förfrusna, men utan att något lif blifvit spildt.