Aftonbladet – 17 februari 1864, sida 2

som den föregående dagen biifvit framlagd för parlamentet — stod att läsa in extenso. Mademoiselle var, såsom helt naturligt var, i högsta grad upprörd, och det talrika säll: skap, som fylld2 henues salong, var icke mindre uppskakadt än hon. Rosa kände sig helt blyg och förbryllad, först och främst i anledning af den oväntade åsynen af så många menniskor, och sedan af en hvars nedslagna och oroliga utseende. Värdinnan i huset var emellertid allt för mycket verldsdam för att förlora sin sjelfbeherrskning, buru upprörda heones känslor än kunde vara. Jag är dubbelt glad öfver attse eri dag, signora Candia, sade hon med ett förbindligt leende. Tack för detta bevis på sympati. Pröfningens dag lär oss hvilka som äro våra verkliga vänner. Ack, vi lefva i bedröfliga tider!? Äfven den närsynta mademoisellen kunde icke misstaga sig om det uttryck af oförställd förvåning som stod att läsa på hennes unga gästs ansigte. Ar det möjligt, frågade hon, Satt ni är okunnig om dagens nyheter ?4 Ett tilltagande uttryck af oro på det vackra unga ansigtet antydde utom allt tvifvel att signora Candia var fullkomligt okunnig om det hvarpå mademoiselle hänsyftade, Det är en ny förföljelse, förklarade den förnäma damen — ett nytt korståg motreligionen! Alla andliga ordnar skola upphätvas, och deras egendom konfiskeras — en lycklig föreni: g af helgerån och stöld; friheten att bedja gemensamt är borttagen; tusentals heliga män och qvinnor blifva slitna från altaret och kastade ut i verlden utan penningar eller tak öfver hufvudet — Pere Zacharie ibland dem. Sådana äro dagens :yhste ; se der kan ni läsa allts: mn:nshi detalj; ni skall få se att jeg inte öfverdrifvittnägonting. Och matemoiselle räckte