o— Såsom bevis på andan inom det berömda 1:sta regementet i den danska armån, hvilket betäckte reträtte : från Dannevirk anföra vi följande med blyertz skrifoa bre som en soliat hemesändt till sin familj i Köpenhamn: Slagfältet vid Oversö den 6 Febr. kl. 5. Det fjerde slagfältet på fera dagar! Vi ha lidit iörfärligt, vi ha nu förlorat slaget, men kunna kanske hålla stånd ännu en half timme. Fienden har gjort ofantlig förlust — och vi tyvärr också. Första regementet är västan tillintetgjordt. Jag har tre sår. men icke farliga, och här är icke fråga om att kunna bli förbunden. Platsen framför mig är besådd med döda och sårade. Vi pusta å mse sidor ett ögonblick, derföre skrifver jag, så godt jag kan, ett par ord till flera der hemma. Saoart börjar striden igen, och jag skrifver kanske aldrig mera. Jag förlorar allt mer och mer blod; mina kamrater äro icke synnerligen skickliga i fält skärsyrket; men jag hoppas kunna göra min pligt, tills striden är slut. Stupar jag icke, sksll jag snart skrifva igen. Farväl, farväl, och Gud välsigne er!