iden. Och nu, då jag tänker derpå, efter din hustru sätter så stort värde på frisk luft och en vacker utsigt, hvarför inte så gerna försöka att finna en boning någonstädes i stadens omgifningir?4 Ja, det har du rätt uti4, sade Vincenzo, det var en förträfflig id ef dig. Det fiones ett icke så ringa antal af små nätta landthus rundt omkring i trakten af Chambery, fortfor Ambrogio; jag såg åtskilliga, som voro att hyra, på vägen häremeilan och Les Charmettes. Les Charmettes — ah, Jean Jaques Rousseaus boning -— det är ja förtjusande! utbrast Vincenzo. ?Vi måste emellertid komma ihåg att vintern instundur, somärkte Ambrogio Oktober och November äro dock ännu vackra månader här, och äfven under vintern är det föga skilnad i temperaturen uti staden och på landet. Obehaget blir för öfrigt helt och hället ditt — ty du mäste i alia väder till din byrå; men lyckligtvis är du ung och stark, och kan dessutom hälla dig en gigg, om du så behagar. Ja, det vill säga, min hustru kan göra det, sade Vincenzo. Kom och låt oss höra hvad hon säger om vår plan.4 Ja, ju snarare vi börja, ju bättre, sade Ambrogio; mitt råd är, att vi taga oss en vagn och genast bege oss utpå upptäckter.? Sagdt och gjordt; en vacn var snart ankeffad, och trion begaf sig å väg. Camberys ;mgilfningar äro alltid vackra, och de äro let i dubbelt mätt, då de, såsom nu var allet, äro höljda i höstens rika färger. Det ar en förtjusande promenad. Rosa åter ick sitt glada leende och sitt fågellika qviter. Vincenzo hade hvarken sett det ena lier hört det andra sedan deras ankomst N Chambery. Tre eller fyra hus, Les mV — ——V