Aftonbladet – 11 februari 1864, sida 2

diskuteras, det ljus som härvid så emåningom uppgrek för honom, samt slutligen om sitt fullkomliga instämmande uti och gillande at lagens stadganden. Att Rosa emellertid icke blifvit öfvertygad märktes noggraunt af den ton med hvilken hon sade: Nå ja, det är din uppfattning af saken. Den borde äfven vara din, i fall min är den rätta. — Och om den inte är det?? genmälte Rosa. cOm den inte är det4, sade Vincenzo, så omvänd mig till din; jog begär ingenting bättre. Jag har inga ansiråk på att omvända dig, eade Rosa torrt. Ursäkta mig, Rosa, men deruti har du orätt. Det kan inte finnas mer än en riktig uppfattning, efter som det inte finns mer än en sanning, och om du tror mig sväfra i villfarelse, måste det vara din önskan, likasom det är din pligt, att visa mig den rätta vägen; ty huru kunna vi vara förenade i andan, likasom vi äro det i köttet, om du inte gör det?4 Detta vädjande förblef obesvaradt. Rosa märkte i en hast att det var sent och att hon var trött, och lemnade terrassen. För första gången efter deras giftermål gick Vincenzo till hvia med ett tungt bjerta och tllbragte återstoden af natten med att förebrå gig sjelt att han varit för sträng och för häftig; han kunde i alla händelser klädt sina anmärkningar och skäl i mildare ord. Följande morgonen låg ett moln på Rosas panna, det första som hede skymt klarheten af hennes smekmånad. Hvilken älskare, värd detta namn, kan väl se ett moln på den älska des ansigte och icke göra sitt bästa för att bortblåsa det? Detta gjorde också Vincenzo och med framgång genom att fördubbla alla dessa små ömhetsbevis och uppmärksamheter, hvilka säga så tydligt på sitt stumwa språk. Allt hvad jag önskar är att få lefva. i frid och endrägt med dig4 — ett farligt sätt att bota små refvor i det närvarande, på bekostnad af stora sådana i framtiden. Försoningen hvilade i sjelfva verket på ett missförstånd. Vincenzo hade gjort bot och bättring för en verklig eller inbillsd brist ifornen af hans den föregående aftonen auförda satser, hvaremot Rosa hade tagit hans bot ne såsom ett återtagande af deras inneSlut på första delen.