4Det är sannt, men ban lefde tillräcklig länge för att inse sitt misstag och rätta det i sitt sista arbete. Om det någonsin blir et förenadt Italien, så är Re galantuomo den som det med rätta tillkommer att blifva dess öf. verhufvud. cAh, Victor Emanuel! utropade Rosa. Huru kan väl ett land bli lyckligt under en kung som inte har någon religion ?4 Tillåt mig att säga dig, bästa Rosa, alt ditt tal är obarmhertigt och äfven obetänksamt. Huru vet du, och hvad har Victor Emanuel gjort för att rättfärdiga ditt påstående, att han inte har nägon religion ?4 CDu frågar mig hvad han gjort?4 var Rosas varma svar, Shar du då glömt att han sanktionerat lagen mot presterna? CLagen mot presterna!t upprepade Vincenzo med ögonen vidöppna af förvåning. Du måste verkligen ha drömt om en så: dan, min söta Rosa; någon lag mot presterna har aldrig blifvit stiftad eller ens varit påtänkt. Nu vill du inte förstå mig, Vincenzo; du vet ganska väl hvad jag menar — Siccardilagen — den leg, till hvars minne man upp: reste en pelare på allmän bekostnad. CKänner du4, frågade Vincenzo, hvad den ifrågavarande lagen stadgar ?4 Rosa hade tydligen sina skäl för att undvika frågan och sade derför, i stället för svar: Jag vet att presterskajet betraktade den såsom en skymf och ett orättvist afhändande af deras rättigheter.? Det är sant; men detta bevisar endast att de voro uppbragta, icke att de hade rätt ati ein uppfattning af densamma. Presterskapet hvarken var eller kunde vara opar tiskt i denna sin egen sak. Vill du verkligen ) åstå att män sådana som don Natale och Padre Terenziano aj pertiskbet kunde tala mot sanningen ?4 Ja, det kunde de visst, och gjorde så äfven, ehuru de utan tvifvel gjorde det i full öfvertygelse att de hade rätten på sin sida. Det är svårt äfven för de bästa menniskor att bli beröfvade länge egda privilegier, utan att känna sig uppbregta deröfver. Jag sjelf, som endast var en f. d. seminarist, och som hade atsagt mig det presteriiga kallet, kände mig såsom en anhängare af presternas sak. Och han fortfor att omtala för henne sin motvilja mot lagförslaget, hura han bivistade parlamentssessionerna för att höra det