Aftonbladet – 8 februari 1864, sida 2

— Men läser i Jönköpingsbladet: Det berättas, att en till börden tysk men nu mera för länge sedan till svensk medborgare upptagen fabriksidkare i mellersta Sverge utskickat till de mot Danmark stridande tyskarne ett parti gevär. Den känsla, som ligger till grund för en dylik hand: ling, kan väl ej i sig sjelf klandras; men om sättet att uttrycka den kan deremot åtskilligt sägas. Genom att blifva medborgare i ett land, för hvilket man till födseln är främmande, ikläder man sig vissa skyldigheter såsom motsvarighet till vissa rättigheter, af hvilka man kommer i åtnjutan de, och till sådana skyldigheter hörer i moraliskt hänseende att uti allt betrakta det nya hemmet såsom ett verkligt fädernesland. Skulle härvid pligten råka i strid mot känslan för det gamla fäderneslandet, må man då antingen på lagligt sätt lossa sig från densa pligt, eller i det minsta förbålla sig passiv, men icke med bibehållet åtnjutande af de förmåner, man af det nya fäderneslandet åtnjuter, vidtaga åtgärder i uppenbar strid mot dess intressen.