Aftonbladet – 8 februari 1864, sida 1

FRANS VE STATE 0 mma Ar ENE REN RE RE VINCENZO. ROMAN I TVENNE DELAR AR GIOVAN NI RUFFINL (Förf. af Doktor Antonio, Lavinia m. fi.) KAPITLET XXVL Ett intressant samtal afbrutet. Man bör ej på grund af Rosas tvetydiga svar på hennes fars hemliga vink tro att hon icke hade dragit sina egna slutsatser af den i det förra kapitlet anförda lilla dialogen, och dessa hennes slutsatser voro, alt hennes far aldrig skulle hafva talat till henne så som han hade gjort, om han ej hade öändrat tankar i afseende på Vincenzos frieri. Hon blef ännu mera öfveritygad derom, då bon börde sin far under veckornas lopp bäntyda på Vincenzos väntade besök i palateet under ferierna såsom en afgjord sak. Medvetandet om allt detta, i förenivg med hennes nyväckta känslor för den gamie lekkamraten, gaf hennes mottagande af honom, då han kom, en viss anstrykning af tilibakadragenhet och förlägenhet, som fullkomheti stred mot hvad som förut egt rum dem emellan. Förändriogen i hennes sätt kunde icke undgå att återverka på den unge älska-; ren, äfven om han ej hade halt andra sköll ett känna sig förlägen vid hennes sida, bland hvilka det vigtigaste var vissheten om ati hon genom Barnaby hade fått underrättelse! om hans hemlighet. Den -skugga, som såluuda hade fallit emellan dem, inskränktes icke heller till deras Se A B. n:r 1147 och 19--30 i