Rätiegångsoch Polissaker. Källarmästaren Dahl, boende vid Storgatan å Ladugårdslandet, hari poliskammaren anmält, att sakföraren O. G. Lönnberg såsom fullmäktig för hr Dahl uppburit en hr Dahls fordran i en konkurs, utan att för det erhållna beloppet lemna redovisning. Då målet sistlidne lördag förekom till handläggning förklarade Lönnberg att han å den ifrågavarande fordran, som egentligen utgjorde 200 rdr, icke bekommit mer än vissa procent, belöpande sig till-62 rdr 50 öre, emedan saken Ulifvit ackordsvis uppgjord. Enligt den mellan Dahl och Lönnberg träffade öfverenskommelsen, skulle den sednare såsom inkasseringsarfvode erhålla hälften af hvad han kunde utkräfva. Hr Dahls ombud, öfverkonstapeli Thalin påstod att Lönnbergs fullmakt icke berättigat hohom att nppgöra något ackord, utan helt enkelt att bevaka his fordran; yrkande ombudet emellertid att Lönnberg måtte redovisa för hvad han bekommit samt derjemte stånda ansvar för oredligt förfarande, Lönnberg: bestred sistnämnde påstående samt förklarade sig villig att af de inkasserade 62 rdr 50 öre genast lemna 37 rdr 50 öre. till hr Dahl, oaktadt han ansåg sig ega rättighet till hälften af den inkasserade summan. Åh Sakew afgjordes. härefter så, att Dahls ombud öfverkonstapeln Thalin emottog de erbjudna 37 rdr 50 öre, hvarefter polismästaren hänvisade-hr Dahl att i afseende å den öfriga delen af redo: viningen göra sin talan gällande vid rådhus rätten. iS f— En eriarbetare Rosengren och en sköarbeiare Westersson stodo i dag i poliskammMaren, tilltalade för det de inne på en krog Vid Träsket sökt bortvexla öfre hälften af. en 10riksdalerssedel. En minderårig flicka, 8om bi trädde med serveringen, emottog den, i tanke att det var en sedel å 1 riksdaler, och gaf tillbaka å densamma. Sedermera upptäcktes likväl misstaget, hvarr anmälan gjordes å polisvaktkontoret. — id förhöret uppgaf Rosengren, att han af Westersson, för att liqvidera det förtärda, emottagit sedeln utan att se på den, och den sistnämnda åter uppgaf, att han varit litet rusig, så att han till följd deraf ej bestämdt kunde uppgifva hvar han bekommit sedeln; något bedrägeri hade ingendera haft för afsigt att begå. oliskommissarien påstod dock, att båda de tilltalade förut gjort försök att å en annan krog atprångla den ifrågavarande sedelhalfvan. För örskaffande af upplysningar härom uppsköts — Göteborg d. 3 Febr. Anna Britta Pehrssons mål förekom i gär åter vid rådhusrättens session i cellfängelset, till hvilken mannen, f. d. gasarbetaren Pehrsson, var inkallad för att yttra sig öfver de af aktor i målet till domstolen ingifna slutpåståenden. I förmodan att dom i saken skulle komma att fällas, hade en mängd nyfikna af båda könen infunnit sig, för att få en sista blick på denna sorgligt ryktbara qvinna. Anna Britta inbars på sin stol, och man kan sluta till huru förfärligt själsqval och kroppsliga lidanden utmärglat denna förr så jernstarka qvinna, deraf att en vaktknekt med lätthet verkställde denna forsling Hon visade sig lika likiltig för de många nyfikna blickarne som för domstolens förhandlingar och yttrade endast, på ordförandens fråga om hennes befinnande, att detta vore som förut. Pehrsson förklarade sig ej hafva något att säga angående de afgifna slutpåståendena. Rätten beslöt att dom skall komma att fällas annan dag, till hvilken Pehrsson kommer att inkallas. (G. P) LANDSORTS-NYHETER