Aftonbladet – 5 februari 1864, sida 3

ser, uppmuntra dem, och att lämpa hela värt tullsystem till det ändamälet att göra fabrikers anläggande förmånligt för fabrikanterna, och derigenom gifva dem kraftigaste uppmuntran dertill. Det system, man uppgjort til fabrikationens framhäållande i värt land, är bygdt på den grundsatsen, ett antingen alldeles förbjuda utländska fabrikater, eller ock, der detta ej kunnat ske, lägga låga tullatgifter på råämnen och lifemedel, men deremot så hög tull som möjligt på införandet at derdf tillverkade fabrikater På denna princip är hela vår tulltaxa byggd. Det är i högsta grad märkvärdigt, ett oaktadt den ihärdighet, hvarmed fabrikationssystemet genom uppmuutrimgar, förlagslån, kreditiver, förbud och skyddstullar sålunda blifvit under öfver ett århundrade förordadt, uppmuntradt och bibehållet, är Syerge ännu lika fattigt på fabriker, som det Y när man började med detta system, ja, fattigare derpå. Klädesfabrikerna, oäktadt alla utländska kläden varit förbjudna, hafva elitid varit utt eit aftynande tillstånd. Sverge producerar i denna dag icke så mycket kläde, att hvarje fa som nyttjar yllekläder, kan deraf (å eklädnad för mer än den ena armen eller det ena benet. Och då icke tågot kläde får införas utifrån. så är det alldeles förunderligt, hura den andra armen eller det andra benet på de alltid fint klädda svenskartes lekamen blitva beklädda. tKlädestillverkningen har under de tresista åren förmioskats med en femtedel i alnar och nära två millioner rdr bko i värde. Klädesfabrikerna hafva minskats med 30, väfetolärne med 263 och arbetarne med 1,123; men svenskarne hafva icke upphört att vara lika elegant klädda för det. ; Samma förhållande är med de testa ät de fabriker, som . upprätthållas genom förbud och skyddstull.. Mau kan icke anföra mer än fyra fabrikationer, söm genon; förbud och skyddstull gått någorlunda : framåt i Sverge, och dessa ärd först bränvinsbränniögen, samt derefter de tre fabrikätionernå, som grunda sig på råämnen, hemtåde från en annan verldsdel, nemligen sockerföbri kationen, bomullsväfnaden och tobaksfåbrikationen. Aila öfriga fabriker äro ef stor obetydligbet för Sverge. NE Korteiigen, vårt fabrikalionssystem har kommit till det besynnerliga resultat, att Svergey enligt detsamma, skulle Bysselsätta sig med att hufvudsakligen förädla de amerikenska blodbefläckade råämnena, men icke något enda af sina egna råämnen, och af de enda fyra fabrikationerne; som lyckats, den ena, fabrikationen af bränvinet, utgör förbannelsen i vårt eget land, liksom fråmbringandet af råämnena till de tre andra utgör förbannelsen i det land, hvarifrån vi hemta dem. Surkål eller Surhd — det är frågan, Mejor Sfjernsvärd har förliden gårdag ge. nom Notarius Publicus avhållit om plats i tidningen för sitt yttrande i Stockholms läns hushällningssällskaps eftermiddags-sammanträde den 29:dei förliden månad. Det egentligen märkliga i berörda yttrande Bynes oås vara, huruvida en af de 20 årtiklär som bemälde major i och för erhållande år pris exponeradt, vore -Surkål eller Surhö — en omständighet som likvisst icke tillfyllestgörande blifvit utredd, men som vi förmodat att major Stjernsvärd, soi fortfarånde är ledamot af sällskapet, vid vågot kommande sommantråde icke underiäter att exponera. Det omförmälda yttrandet meddelas desto hellre med diplomatisk noggrånhet, som det genom sin originalitet sannolikt skall bereda våra läsare ett verkligt nöje. sDet är med anledning-al hvad som föreföll vid slutet af förmiddagssammanträdet, som jag utber mig att få yttra några ord. . Jag ville icke då begära ordet, efter som tiden.var så långt framskriden och större delen af sällskapets de damöter aflägsnade sig, då prisutdelningen :pågick; derjemte ville jagaicke genom. någon; blifvånde diskussion föranleda, att, sem man säger, Sgupen skulle :kallna. Foyt neg Efter prisutdelningens slut uttalade hrinspektoren, ursäkta att jag kommer ihåg den. gamla benämningen, kongl. intendenten vid landtbruksakademiens experimentalfält Dannfelt ett skarpt, I till-viss del icke oförtjent klander öfver det föga intresse, son sällskapets ledamöter. visat vidlemnandet af bidrag till utställningen af landibruksalster m m. Jag anser likväl att hr Dannfelt något för mycket skärledamöterna öfyer en kam. i Jag tror att förebråelsen egentligt bordt riktas emot de större jordbruksegarne (magnätere a deribland emot styrelsen af landtbruksakademigns experimentalfält 1). De mindre deremot; och ibland hvilka jag räknar mig till den minstey.då jag endast är arrendator af cirka 8 tunnland jord, hafva icke gjort sig förtjente af någon förebråelse 1. sagde hänseende För min del har jag utstäldt 20 nummer? och 24 erför, omjaf mig icke misstager att en af allmogen erhöj 2ne priser, således hade äfven han lemnat sin skärf åt utställningen. är Jag öfvergår nu till ett annat ämne. Bland ristagarne såg jag arrendatorn af Hogsta,-hr måen, för ett af honom ingifvet projekt till bokJförning för landtbrukare. Jag klandrar ingalunda denna af honom erhållna utmärkelse, utan är i stället öfvertygad, att den varit mycket välförtjent; men om jag icke misstager mig, är det omförmälta boktöringssättet -egentligen afsedt för och tillämpligt hos den större jordbruksinnehafvaren, som har råd hålla inspektor, bokhållare om. m, För den mindre deremot, som sjelf måste föra sina böcker, tror jag att det är mindre til: lämpbart, derjemte tidsödande. Men dessa hafva i flera år haft att tillgå, ändamålet i allo motsvarande bokföringsböcker, jag menar de afsällskapets sekreterare . utgifna (landibrukskalendrar, och. då. jag är öfvertygad, att.hvar och en; som Å j i lika med mig, dem begagnat, skall instämma i det välförtjentaloford-jag. dem lemnat, så vill jag, med hopp om framgång, i egenskap af motion föreslå, att sällskapet måtte besluta att, såsom uppmuntran åt hr Bergelin att fortsätta -utgifvandet af sagde landtbrukskalendrar, tilldela honom en belöning af 50 specier3) . Na Ywuerligare ber jag få öfvergå till. ett 3:dje ämne. Ibland de artiklar jag utstäldt, befinner sig äfven potatesblast, beredd till surhö, öfver hvilket preparat landtbruksakademiens agrikulturkemist hr prof. Miller lemnat ett videtur. som jag härmed ber få meddela, nemligen: På begäran intygas, att den af major Stjernsvärd of potatesh ast beredda surkålen synts mig uppfylla alla anspråk man kan göre på ett dylilt preparat och önskligt vore att detta iö edöme vunne mycken efterfoljd sr Miller Jag har icke anfört detta, jag ber att sådant måtte bemärkas, för att i ringaste mån vilja påpeka någon slags rätt till pris för nämnde preparat, utan endast för att till sällskapet hemställa, om icke skäl vore för hatiden, att detsaf mig försökta och lyekade tillgodogörandetaf den -—