Aftonbladet – 4 februari 1864, sida 3

-kurrensen dervid utgöra säkraste korrektivet, att ej andra än fullgoda djur komme att uppfödas eller vinna afsättning; ty i samma mån tllgången på unga raceboskapsedjur blefve större, i samma mån blefve valet lättare för köparne, och dessa skulle nog veta — eller åtminstone snart lära sig — alt endast fästa sin uppmärksamhet vid fullgoda afve!sdjur, hvaremot alla andra skulle bhfva osålda, annat än till slagt. — Med den lösepenning, som för liqviden af dessa holländerier inflöte, skulle nya holländerier uppättas för att likaledes efter vissa år och fullgjord amortering öfvergå till enskild egendom, hvadan sålunda på detta sätt inom kort tid en etor mängd ädla racedjur skulle komma att spridas i landet samt boskapsafveln sålunda deraf i väsentlig mån kunna upphjelpas. Förslaget, som vore utgånget från en af de utmärktaste n. v. stamholländeriinnehafvarne, öfverstelöjtnant Westfält på Gammalstorp, vore förtjent af all uppmärksamhet, synnerligast såsom lemnande tillfälle att med de små tillgångar han f. n. v. står till stamholländeristyrelsens disposition kunna uträtta så mycket som möjigt. Tjurer borde enligt komitens förslag ej inköpas annat än för holländeriernas behot, ej till utställning för kronans räkning, hvilket befunnits olämpligt. Deremot borde hushållningssällskapen, andra associationer och enskilde som nitälska för boskapsafvelns förbättring, kunna genom stamhollänristyrelsen få tjurar inköpta, men hvilka ef reqvirenterna skulle till fullo betalas, så att kronen derpå j gjorde nå on uppoffring. Med denna modifikation af förslaget om inköp af tjurar, såges landets och enskildes intressen tillgodo, utan attstaten derföre behöfde vidkännas någon förlust. Vigtigt vore det ock, att innan nya obepröfvade boskapsracer till landet intoges, tjurar af dessa racer blefvv använda för utrönande sf deras lämplighet till korsning med lande:s vanliga boskap, tillförekommande af misstag vid införskrifaing af nya bolländeristammar. RI ere REA