Aftonbladet – 3 februari 1864, sida 1

VINCENZO) ROMAN I TVENNE DELAR AF QGIOVAN NI RUFFINL (Förf. af Doktor Antonio, Lavinia m. fl.) Hur står det till med dig?4 sade herr advokaten, då Vincenzo kysste hans hand, såsom han hade varit van allt ifrån ungdomen. Det var bra beskedligt af dig att du genast begaf dig å väg; jag visate alt du skulle göra det; kom in. min gosse; och han gick förut till sitt sanctwm sanctorum, sitt musikrum. Här kunna vi vara mera för 0ss sjeltva ; sitt ned; nej, inte der; tag plats i den här länstolen; du måste vara trött — inte? Då så mycket bättre. Jag önskar att jag kunde säga detsamma för egen räkning; och likväl bar jag knappast satt foten utom dörren under dessa två dagar; bara jag går uppför trapporon blir jag helt andfådd. Det är på upphällmingen med mig, min kära gosse, ja, minsann är det så. Detta påstående var icke nytt i herr advokatens mun, och icke heller Vincenzos sätt att bemöta det med ett klingande skratt af klentrogenhet. KOm alla som äro på upphällni gen vore som ni, skulle läkare och apotekare vara tvungna att söka sig ett nytt yrke. 5e så min bästa signor, ni känner er blott nervös och trött; hvem gör inte det emellanåt? Om jag inte misstager mig har ni på sednare tiden haft någon anledning till oro.t tJa, det må du väl eäga, utropade herr ö SÅ A.B nr 117 och 19-28