Aftonbladet – 1 februari 1864, sida 3

— Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning yttrar med anledning af telegrammet om det förestående afsändandet till Danmark af 35,000 man svenska och norska trupper, om de tyska stormakterna ej medgäåfve sex veckors uppskof: Då de båda stormakterna vägrat detta anstånd, så hafva de dermed tydligt visat att deras yrkande på denna författnings upy-. häfvande utgör blott en förevändning och att deras tilltänkta ockupation auf Siesvig afser helt andra syften. När na England öfvertalat Danmark att utrymma Holstein ocn när Danmarks regering visat sin beredvillighet att foga sig efter anspråken på Novemberförfattningens återtagande, ehuru. det bort ske på den konstitutionella väg, som England måste i första rummet respektera, så finnes för detta land ingen möjlighet att lemna Danmark åt sitt öde, derest d:t ej vill hölja sig med evinnerlig skam. Också synes det nu vara alldeles gifvet, att engelska hjelptrupper komma att ofördröjligt inskeppas till Slesvig. Likaså lätt har det varit att förutse, det händelserna skulle draga Sverge och Norge in på san ma stråt, hvadan den från Dresden anlända underrät telsen torde kunna anses säker, ehuru något. dröjsmål med vår bjelpsändning ännu torde: blifva nödvändigt, såväl till följd at besvärligheterna med en mobiliseriog al svenska armån, som till följd af den tid, som åtgår för norska stortlingets sammankallande. Till och med uppgiften om en hjelpsändning at 35,0v0 man, i stället för 22,000 å 25,000, anse vi ganska sannolik. Tärningen är alltså kastad, och det beror nu blott på ett enda steg af de preussiska trupperna, för att brioga kriget i full låga. Måhända låter detta steg vänta på sig. Med ell hr Bismarcks oförvägenhet, lärer han dock betänka sig två gånger innan han utsätter den stolta preussiska armån, det trogna stödet? för hans regeriog, för äfventyret af ett anfall på de starka positioner, hvilka den danska armån nu innehar, då bakom den sistnämnda är att vänta reserver af engelska och svensk norska trupper. Anfallet kan dock börja med hvad dag som helst, och då gäller det att skynda till stridsplatsen. Medvetandet deraf att en hjelp är ofördröjligt i antågande skall fördubbla danska härens kraft att bevara sina positioner, och man bör då ieke befara att vi