Aftonbladet – 1 februari 1864, sida 3

benraas hamnar äro isfria; till Flansburg h ankommit tre ångfartyg med trupper. Jerobanan mellan Flensburg och Aabenra kommer med första att tagas i begagnandd Från Sydslesvig skrifves den 23 Janua till B, T.? Vi hafva nu haft 5 dagars töväder,i da med 4 å 5 graders värme, en temligen star vind från V.S.V. och jemna regnbyar. Sl ens uppisning, som måhända afstannat el ögonblick på grund af den starka dimmar fortsättes både vesteroch österifrån med be tydliga arbetskrafter. Under de sednaste da garne går det raskare framåt, då nature hjelper till. Isen brukar ligga länge p Slien, då den saknar vattnets starka rörelse i många fall är det efter flera veckors tö väder en storm från Ost, som insköljer ny: vattenmassor i den långa fjorden och på kort tid bryter isen. Vattenståndet i Slie är för ögonblicket lågt, då isen vid bräd darne öfverallt sjunkit; på åtskilliga ställe: ses en stor stående vattenyta afregno och tö den befares edast af slädar och af ett elle annat lättare åkdou.? De tyska truppernas emotsedda inmarscl i Slesvig kommer, — skrifver Dagbladet? — neturligtvis att bli signalen till en mängd uppträden af samma slag, hvartill man på sista tiden virit vittne i Holstein. Allt är detta hänseende förberedt, rollerna äro utde lade och man hänvänder sig redan med en trägna uppmaningar till den slesvigska befolk ningen att ej stå tillbaka för Holsteinarne Så heter det i ?Altoner Nachr.?: Det äl af största vigt, att Slesvigarne straxt så snart Danskarne på något ställe draga sit tillbaka, öppet och utan att låta afhålla sic af små betänkligheter aflägga vittnesbörd on hvad de önska och vilja, hvarför de äro be redda att våga gods och blod. Ingen må? hålla sig tillbaka; i afgörandets stora oct allvrliga stund, då det gäller allt, måste parti tagas, och den som ej är med mig. är emot mig. Ingen by är så liten, att dess röst ej bör Jjuda. Folkets röst är ju alla de enskilda personernas. Hur skulle det nr stå till i Holstein, om alla hade väntat in. till dess diplomaternas församling i Frank. furt öfvervunnit stormakternas tryck? Dagbladetst korrespondent vid härer skrifver: At vi alla käona 033 serdeles upplifvade af ett väder, som under vanliga förhållan. den skulle synas allt annat än angenämt. följer af sig sjelf. Soldaterna börja nu också få det trefligare; betydliga sändningar af yllepersedlar ha redan anländt, och man ser i dessa dagar soldaten välbelåten vandra till sit! qvarter med ett präktigt ylletäcke under armen. — Jar kan, hvad armån angår. lugnt påstå, att alla som en man längta ef ter kriget; anförarne emedan det är derss kall, folket emedan de gesom detsamma kunna vänta ett skyndsamt afgörande och den dermed förbundna skyndsammare be frielsen från fälitlifvets besvärligheter, som redan i fullt mått infunnit sig. Från Angeln skrifves den 20 Januari: Vår provins, som under förra kriget endast sällan såg större truppkårer, har denna gång blifvit rikligare försedd dermed. Här lig ger inalles 12 å 15,000 man. De danska soldaterna äro i allmänhet belåtna med sina jvarter, fastän de på många ställen måste igga på blotta halmen i uthusbyggnader och sällan komma ur kläderna. Om daoarne äro de mest sysselsatta med fälttjenst och skansarbeten, hvilka till och med fort sätltes i den stränga kölden. Telegrafledbingen är nu i ordning längs hela försvarsinien, så att i hvarje ögonblick rapporter kunna från hvad punkt på linien som helst neddelas till högqvarteret. GRANARERROTSUTÄNER SG