Aftonbladet – 30 januari 1864, sida 3

Rättegångsoch Folissakc. — Under gårdagens session i poliskammaren infördes en person, följd af en poliskonstapel, bärande en bössa. Den ifrågavarande personen framträdde till ekranket och lade ena handen på bibeln eamt började i en högtidlig ton: Jag svär vid Gud, vid min konung och hela kristenheten, att Carl den femtonde är den störste konung! Han afbröts härvid af polismästaren med den förklaring, att han skulle af läkare undersö:kas, samt utfördes åter ur sessionssalen. Mannen, som heter Flodin och är borstbin: dare, bosatt i trakten af Nyköping, antages vara rubbad till sina sinnen. Han uppgifver sig ha begifvit sig till hufvudstaden, i ändamål att salutera på Carlsdagen och sålunda gifva ett uttryck åt den särdeles varma beundran han hyser för konungen. Emellertid ansåg polisen klokast att afväpna denne lojale medborgare, ehuru någon särdeles effektfull salut troligen icke varit af honom att förvänta, emedan han vid anträffandet icke innehade annan ammunition än knallhattar. Våld mot qvinna. Drängen Andersson, i tjenst hos hyrkusken Millström, stod i går i poliskammaren, tilltalad för det han inne på en krog vid Nybron tilldelat en derstädes anställd tjenstflicka vid namn Carlsson en örfil och två sparkningar. Anderssan aykände angifvelsen och fälldes att böta rår. — Två personer, Sjöqvist och Drufva, hade i går infunnit sig i poliskammaren med anledning af en i förgår afton af den förre mot den sednare å ett polisvaktkontor gjord angifvelse för öfvervåld, hvarjemte polisrapporten innehöll att Drufva varit af starka drycker öfverlastad. Hur gick det till med den här saken? frågade polismästaren, vänd till Sjöqvist, som hade flera stora skråmor. Jag vill inte föra någon talan mot Drufva, svarade Sjöqvist; för si de va bara gyckel; vi va ute och fira kungens namnsdag i går. Polismästaren ansåg dock saken alltför allvarsam för att kunna nedläggas, alltenstund våldet skett på gatan; men som Sjöqvist ej ville föra talan, skildes han från målet, och vederbörande åklagare förständigades att anskaffa bevisning, emedan Drufva nekade till angifvelsen. — Vårdelöshet vid byggnads uppförande. Poliskommissarien i Adolf Fredriks-trakten har för några dagar sedan till öfverståthållareembetet inkommit med en så lydande rapport: 4Å tomten till egendomen n:r 58 vid Rörstrandsgatan, tillhörig timmermannen Per Johan Petiersson, boende vid Gabbatsberg har, under ledning af muraren Carlstedt, blifvit uppfördt ett 4 våningars hus af tegel, å hvilket, ehuru hela grunden under detsamma består af berg och fastän det s. k. taklaget ännn icke blifvit uppsatt, den ena gafveln sistl. gårdags morgon gifvit sig utåtså betydligt, att, om den icke blifvit, på sätt som skedde, understödd med grofva bjelkar, den sannolikt ramlat och möjligen dragit med sig flera i samband dermed stående murar. Ifrågavarande gafvel har derföre blifvit till större delen nedrifven. Detta har jag ansett mig böra anmäla, dels för att få utrönt, huruvida vid byggnadens uppförande byggnadsordningens föreskrifter blifvit iakttagna och huruvida ett så beskaffadt has får bebos, då det blir färdigt, dels emedan jag anser det vara fara för lif och lemmar ej allenast för dem, hvilka fortfarande äro sysselsatte med arbete å meranämnda byggnad, utan äfven för dem som måste passera förbi densamma.? — Rapporten öfverlemnades till handelsoch ekonomikollegium. (P. T.) — Göteborg den 27 Jan. Allmänna åklagaren har i dag afgifvit slutpåstående i målet mot hustru Anna Britta Pehrsson. I afseende på mordet å Lotta Andreasdotter ansåg åklagaren hustru Pehrsson genom egen bekännelse och vittnesberättelserna öfvertygad om sådan delaktighet i detsamma, att hon borde fällas till ansvar enligt 8 i kongl. förordningen den 29 Januari 1861, hvilken paragraf stadgar straftarbete i 2 till högst 6 är. Mot gasarbetaren Magnus Pehrsson fann åklagaren ej sådan bevisning hafva (örekommit, att han kan till ansvar fällas. På ordförandens föreställning till hustru Pehrsson, att hon, som nu bär döden i sitt sköte, borde lätta sitt samvete genom en öppen bekännelse, förklarade sig den tilltalade fortfarande oskyldig till mordet, tilläggande: tMed min kropp kan man förfara som man vill, men min själ kan ingen komma åt. För Magnus Pehrssons hörande i anledning af åklagarens slutpästående, uppskjöts målet till annan dag.