Aftonbladet – 28 januari 1864, sida 3

UHUUGPFallCiSOT Irak DanRals. Till Berlingske Tidende skrifves den 20 Jan. från Sydslesvig: Under de båda sednaste dagarne har en betydlig förändring i temperaturen ioträdt, i det termometern i går fallit till 1 grads köld och i dag stigit till 1 grads värme. Till följd häraf har tövädret begynt tillikamed en stark dimma, hvilken har samma verkan som duggregn; såvidt man känner, ha arbetena på Slien åter afstannat, då det nu tecknar sig till fortfarande töväder. Vinden håller sig i SSV. På sina ställen har isen nått en tjocklek af 16—18 tum, på andra punkter endast omkring 1 fot; från Eckernförde berättas, att man snart åter väntar öppet vatten i fjorden. Hvad man här hör från Holstein, tyder på misstämning bland inrsurrektionens ledare och förbundskommissarierna ; i dag hette det, att hrr Körneritz och Nieper begärt sitt afsked och ämnade lemna landet före den preussisk-österrikieka armånos iomarsch; deremot berättas från Kiel, att arfspretendenten tänker qvarstanna i Psitt land?, om än hela verldens armeer inrycka för att fördrifva honom. Skulle förbundskommissarierna lemna Holstein, komma de sachsisk-hannoveranska trupperna troligen att göra detsamma. Den sista veekan af Januari skall således medföra afgörandet både af denna fråga och med hänseende till Slesvigs ockupation?, som då åter är likabetydande med kriget. Till stor glädje för våra präktiga soldater och till lättnad för deras värdar, har från den 18 dennes ankommit till högqvarteret och redan utdelats en stor laddning. ylletäcken; änvu flera tusen väntas. Om. barsckerna förljudes, att i slutet af innevarande vecka ett regemente skall kunna inrycka i trälägret. Utom ylletäckena ha anländt mycket ansenliga samlingar af strumpor, tröjor och andra underkläder till armåns behof. Detta jemte den inträffade blida väderleken lättar i väsendtlig mån vinterkampagnens besvärligheter.? Feedrelandets korrespondent vid Deannevi:ke skrifver under samma dato: ?Se så! Ändtiligen fingo vi då litet töväder. Vinden har sprungit om från Ost till Sydvest och gått den riktiga vägen söderom, så att det väl ej har någon fara med frostväder igen för det första. Sedan i går ha vi att glädja oss åt dimma, ja det regnar till och med emellanåt, det är himlens manna för våra af frosten temligen illa medfarna lekamina. Det står redan vatten på isen, och jag är säker på, att om än prenssarne och österrikarne i detta ögonblick inryckte för stt utföra sin vänskapliga Impfandnahme, skulle de ej våga sig ut på Slien, då der tyske Guden lika litet som Moses ?har legt bjelkar under vattuet?. Det är för öfrigt också på tiden att frosten uppbör, då de tyska bladen för i går bereda 088 på att vi skola komma att möta våra goda vänner i början af nästa månad. Denna tid kommer nu att begagnas at ingeniörkåren, hvars skuld det för resten ej är att allt ännu ej är i ordning; först den 15 December, således en hel månad efter konungens död, gaf ministeriet, som ända dittills invesggade sig i fredsförhoppnioger, order att taga itu af alla krafter, såsom ingeniörkåren ofta anhållit om. Vid nyårstiden kom frosten och hindrade arbetena; ou, då tö vädret kommer, skola på en 8 dagers tid oiroliga saker kunna uträttas med det manskap vi hafva här nere.? Morning Posts korrespondent i Kiel är den bekante turisten dr Lawrence Oliphant, som under Krimsriget skref till Times från Mindre Asien och sednare rest med lord Elgin i Kina. Han skall, enligt Alt. Merk., tillika hafva ett officiöst värf från lord Palmerston i Holstein. -— Times korrespondent är italiensren Gallenga, hvilken sednast fungerat som korrespondent för Times i de amerikanska nordstaterna. Under italienska kriget 1859 var han stabsofficer i den kår, som med prins Napoleon marscherade genom Toskana till Lombardiet, dit den först anlände tre dagar efter slaget vid Solferino. Sednare deltog han i Garibaldis tåg till Marsala och från Kalabrien till Neapel. Angående apitationen i Holstein innehåller Augsb. Allg. Zeit. en skrifvelse från Holstein af den 12 dennes, hvilken lyder: Önskan att landets förvaltning skall öfvergå från förbundskommissarierna till den hertigliga regeringen, blir allt häftigare härstädes. Då ingen kan beräkna när förbutdets beslut kommer, är det lätt begripligt att man redan hör åtskilliga förslag om ett sjelfständigt uppträdande i denna riktning. Både bland allmänheten och inom pressen yttras sålunda ofta den sfsigten, att man vill genomdrifva afsättandet af den minori:et at embetemänoen, som hyllat Kristian IX, genom att eända deputationer till förbundskommissarierna och till sjelfva de ifrågava rande illa sedda embetsmännen ; ty då embetemannaklassen på detta sätt blifvit rensad, skall den kunna afgifva en gemensam solidarisk förklaring om, att den hädanefter styr landet i vår hertig Fredriks namn. Man tänker äfven sända talrika deputationer till hertigen f:r att anmoda honom om, att ban genast skall iokalla ständerförsamlin gen, hvilket endast landsierren ken göra. Det kan ej vara något tvifvel om att ständerna skola efterkomma ett sådant ivkallande och at yttersta förmåga understödja vår landsherres faktiska tillträde till regeringen.? UTRIHPS,