Aftonbladet – 28 januari 1864, sida 3

Anmärkas bör likväl, att en mängd utgifter, som erfordrats för kårens öfningar, blifvit be stridda omedelbart af kompanierna sjelfva. Sådana utgifter, bestående i ekiperingafoch aflöning åt föreningens musikkår, hyra för exercislokaler, aflöving till instruktörer, inköp af ammunition, kostnad för annonser m. m. hafva under årets lopp stigit, för alla kompanierna tillsammans, till omkring 8000 rdr. Tillgångar till deras bestridande hafva åvägabragts genom månadtliga afgifter till kompaniernas enskilda kassor. Det visar sig häraf, att de pekuniera uppoffringar, som föreningens medlemmar fått vidkännas utom kostnaden för vapen och munderingspersedlar, fortfarande varit ganska betydliga. Slutligen bör styrelsen omförmäla de förslag till ändringar af föreningens stadga, som komma att vid årsmötet blifva föremål för föreningens öfverläggningar och beslut. Styrelsen har för sin del beslutat framställa förslag om ändring af SS 7, 8 och 29, i ändamål dels att införa 4 nya befälsgrader, nemligen plutonschefs, bataljonsadjutans, fanförares och vice fanförares, dels att med afseende å korporalsvalen införa den förändring, att de skulle verkställas blott en gång om året, i stället för, såsom hittills, två gånger årligen. Hvad först beträffar de nya befälsgraderna, så innefattar stadgans förändring i detta hänseende ett införande i densamma af bestämmelser om något, som redan, till följd af oafvisligt behof, blifvit inom kåren praktiskt tillämpadt, och styrelsen anser sig alltså icke behöfva framlägga någon utförligare motivering för förslaget i denna del, då de antydda, redan inträdda faktiska förhållandena äro föreningens alla medlemmar nogsamt bekanta. Hvad åter angår den föreslagna nya besämmelsen i afseende å den tid korporalerna böra, på grund af hvarje val, fortfara att fungera, så är detta en förändring, hvars önskvärdhet erfarenheten ådagalagt, sedan numera icke längre företer sig den anledning, som i början af kårens tillvaro kunde föranleda oftare återkommande omval, nemligen att vid den första organisationen korporalskapens medlemmar: icke kunde känna de personer som till korporaler utsågos och att det derföre var af vigt att ett omval snart skulle kunna ske, om erfarenheten visade att man första gången gjort ett ett olämpligt val till denna vigtiga befattning. Det var naturligt att en stadga, som afsåg att åstadkomma en organisation, så helt och hållet ny som Stockholms skarpskytteförenings. skulle, sedan någon erfarenhet om dess tillämpning vunnits, erfordra modifikationer i en och annan punkt, äfven om de hufvudprinciper, på hvilka den byggdes, befunnos riktiga. En sådan modifikation var den vid sednaste årsmöte antagna förändringen i afseende å styrelsens sammansättning. Den då beslutade förändringen vidtogs med ledning af vunnen erfarenhet och har äfven, i styrelsens tanka, visat sig ändamålsenlig. Styrelsen har derföre sett sig föranlåten afstyrka ett af en numera från föreningen atgången ledamot, hr 8. O. Lindberg, väckt förslag, om förändring ånyo af styrelsens sammansättning. Styrelsen anser sig dock icke här behöfva utförligare motivera sin åsigt i detta afseende, då styrelsen, jemlikt stadgans föreskrift, ölver förslaget afgifvit särskildt utlåtande, som blifvit föreningens medlemmar delgifvet. Konsul Frestadius föredrog den af honom samt grosshandlarne Glosemeyer och H. G. Cantzler afgifna revisionsberättelsen, hvari tillstyrktes tull decharge åt styrelsen för det förflutna året, hvilken ock af föreningens medlemmar enhälligt beviljades. Det i ärsberättelsen omförmälda af styrelsen algifna förslag till förändring af sladgan föredrogs derefter och blef utan diskussion enhälligt bifallet. Det af hr S. O. Lindberg väckta förslag om förändriog af stadgan i hvad den rörer styrelsens samman: sällning, blef deremot föremål för en läaoore öfverläggning. Förslaget afsåg att, med bibehållande at kompanichefernas hittillsvarande sjelfskrifvenhet, styrelsen skulle förstärkas på sådant sätt, att vid hvarje årsmöte i densamma skulle inväljas ett antal för saken nitälskande män mom eller utom löreningen, motsvarande kompanichefernas dåvarande antal, äfvensom att för hvarje sång nyvald kompanichef i följd at nytt kompanis bildande inträdde i styrelsen, denna sednure skulle ega i sig invälja ny medlem af ofvannämnde beskaffenhet. Styrelsen hade, såsom i dess årsberättelse omförmäldege, afstyrkt förslaget, hufvudsakligen på den grund, alt styrelsen (bestående lör närvarande af nitton personer) redan nu måste anses med afseende på möjligheten att åstadkomma enhet och kraft i förvaltningen väl talrik och alt det snarare kunnat appstå friga om minskandet af medlemmarnes antal, så framt ej behofvet af omedelbart och ständigt samband melian styrelsen och kårens samtliga afdelningar gjor:e det nödvändigt att alla kompanier vore i styrelsen representerade. Hr Mankell försvarade emellertid br Lindbergs förslag, utan att dock vilja för närvarande yrka bifall till detsamma. Åtskilliga andra talare, hrr Ferlin, Djurström, Miinnich, Söderstedt och Ditzinger ansägo likaledes att någon förändrivg af styrelsens sammansättning kunde vara beböflig, men yrkade icke heller bifall till det ou föreliggande förslaget. Den af styrelsen uttalade åsigt i ämnet utvecklades och de ef hr Mankell antörda argumenter besvarades af hrr Soblman, A. M. Berglöt, Ekgren och Svedman. Som iagen enda medlem bade yrkat bifall till förslaget, blef detsamma slutligen lagdt till handlingarne, Vid företaget val af de sexledamöteristyrelsen, hvilka au borde bland föreningens medlemmar utses, erhöll kommendörkapten Eger: ström 243, hr A. Blanche 225, major Nybleus 203, noterien C. G. Lundqvist 1935, grosshandlaren H. G. Cantz!er 185 och löjtnant Mankell 175 röster. Närmast i röstetal voro kapten Ekman, litteratören Bruhn och kapten Funck. Röster till mindre anta! tillföllo en mängd personer. På detta årsmöte skulle äfven upprättas förslag på tre män, af hvilka konungen nämner en till öfverbefälhafvare. På förslaget uppfördes föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet major G. Nybleus med 235, guvernören för k. krigsakademien öfverste Oo. G. Lagererantz med 225 och majoren grefve G. Adlersparre med 222 röster. När