För alla dem, som det oaktadt trodde på rörelsens framtid, på allvaret och djupet af de känslor som framkallat densamma, är det en stor tillfredsställelse att bevittna den utveckling hon intill denna stund vunnit och den ställning den frivilliga beväpningen för närvarande intager. Denna tillfredsställelse delas utan tvifvel af hvarje sann fosterlandsvän, säkert äfven af dem som funnit erfarenheten jäfva deras farhågor eller deras misstro. Den årsberättelse, som styrelsen för Stockholms stads frivilliga skarpskytteförening har att afgifva, har väl hufvudsakligen att sysselsätta si med denna förenings egna angelägenheter och med företeelserna inom densamma under det förflutna året; men då samtliga skarpskytteföreningar i landet hafva så mycket gemensamt i sträfvanden och intressen, och då Stockholms skarpskytteförening, sisom den talrikaste och till följd deraf mest b-märkta, torde genom sitt föredöme och genom de från densamma utgående initiativ : utöfva något inflytande på öfriga föreningar och på rörelsen i allmänhet, må det tillåtas styrelsen att inför denna förenings ledamöter i korthet antyda skarpskytterörelsens ställning i allmänhet för det närvarande. Från statsmakternas sida har skarpskytterörelsen rönt en uppmuntran och ett understöd, som ofelbart skola kraftigt bidraga att utbreda och befästa den frivilliga folkbeväpningen. Det första riksmöte, som egt rum sedan rörelsens början, har gått till ända. Samma obetingade fårtroende till ändamålets vigt och afsigternas renhet, hvilket legat till grund för K. M:ts framställningar i afseende å skarpskytteföreningarne, har hos rikets ständer föranledt bifall såväl till hvad K. M:t föreslagit, som till en del af hvad enskilde motionärer hemställt. Sålunda hafva föreningarne nu att påräkna att till Jåns af staten bekomma dels ett rethadt målskjutningsgevär för hvar tionde man af föreningens styrka, dels nödigt antal exercisgevär, samt att erhålla bidrag till instruktörers aflöning, till inköp afi skarp ammunition samt till måls jutningspriser. ! Dessutom har vunnits det vigtiga medgifvandet, att beväringsskyldig, som visar sig hafva ettår varit medlem af frivillig skarpskytteförening och ega viss bestämd färdighet i exercis och målskjutning, befrias från deltagande i första ärets beväringsmöte. . Huru stort värdet af denna uppmuntran och detta understöd af statsmakterna än må vara med hänseende till rörelsens utbredning och bestånd, är det om möjligt ännu högre såsom vittnesbörd om det fulla förtroende, som i vårt land eger rum mellan styrande och styrda — frukten af en lagbunden frihet, samvetsgrannt respekterad af regeringsmakten, med sans njuten af folket. Förhållandet bildar en glädj:nde motsats till hvad vi skåda omkring oss i de flesta andra länder. Intill det sistförflutna året hade skarpskytterörelsen utbredt sig hufvudsakligen endast 1städerna. De stora afstånden och andra svårigheter tycktes lägga hinder i vägen för dess srridning äfven på landsbygden. Under det sista året kar detta förhållande förändrats. Medan rörelsen fortfarande utbredt sig och tillväxt i städerna, hafva äfven på landsbygden i alla delar af riket uppstått skarpskytteföreningar, hvilka hastigt vunnit talrika medlemmar, och ännu stundligen hörer man omtalas bildandet af nya föreningar. Till detta glädjande förhållande har Stockholms skarpskytteförenings styrelse måhända i någon mån bidragit genom den adress, som styrelsen i början af detta år aflät till Sverges allmoge, och hvilken genom styrelsens försorg spriddes till hvarje socken i hela landet. De rapporter, som det åligger öfverbefälhafvare att vid årsskiftet afgifva till kongl. landtförsvarsdepartementet, skola snart gifva vid handen huru stor samtliga föreningarnes numerär är. Etter all anledning skall det dervid visa sig, att den förmodan, som hr krigsministern uttryckte i konungens råd, att skarpskytteföreningarne skulle inom loppet af få år räkna 20,000 medlemmar, torde gå i fullbordan snarare än till och med rörelsens varmaste vänner vågade hoppas. Dessa förhållanden vittna nogsamt om det, som man äfven enskildt har tillfälle erfara, nemligen att skarpskytterörelsen med hvarje dag alltmer öfvervinner den obenägenhet eller den likgiltighet, som naturligtvis i början förefanns på många håll. Då skarpskytterörelsen först uppstod förefunnos inga anledningar att snart befara ett störande af det fredslugn, som landet haft lyckan så länge åtnjuta. Skarpskytteföreningarne uppstodo således icke under inflytelsen af någon omedelbart öfverhängande fara, men de i dem inträdande medlemmarne hade också till följd deraf ingen anledning att motse det ett uppbåd till aktiv tjenstgöring kunde för den närmaste framtiden vara att motse. Förhållandena hafva nu förändrats. I vårt nära grannskap hafva uppstått politiska förvecklingar, om hvilka det redan längesedan orfficielt yttrats, att de hota att tända en brandfackla, som kan komma att kasta sitt sken äfven på våra kuster. Den befarade eventualiteten har sedan dess ryckt oss ännu närmare. Men just under dessa nya förhållanden har rörelsens utbredning i landet tagit ny fart. Skarpskytterörelsen synes dermed ha bestått det första prof, med afseende å hvilket det icke saknats förutsägelser, hvilka genom det som nu inträffat blifvit vederlagda. Skarpskytteföreningarne hafva härvid visat en af de stora fördelar de medföra, nemligen att då under kritiska förhållanden behofvet inträder för hvar och en att väpna sig till fosterlandets försvar, man har på förhand en organisation färdig, hvilken kan mottaga och ordna de krafter, som derförutan skulle sakna sammanhållning och måhända blifva utan gagn för det stora ändamål de kunna och vilja tjena. Stockholms skarpskytteförenings styrelse har tillfredsställelsen att kunna omförmäla, att under det sistförflutna året denna förenings utveckling hållit jemna steg med den utveckling rörelsen vunnit i landet i allmänhet. Föreningen, som vid förlidet års slut var indelad i 10 kompanier, har under årets lopp blifvit tillökad med 2 nya kompanier; men på samma gång har de äldre kompaniernas styrka så betydligt tillväxt, att medan föreningen räknade vid 1861 års slut 977 och vid slutet af 1862 1213 medlemmar, utgjordes föreningens styrka vid slutet af 1863 af 1648 man, och hade således under det sista året tillväxt med 435 man. För närvarande, och såsom det vill synas under inflytelsen af den hotande politiska ställningen, är tilloppet af nya medlemmar starkare än det någonsin varit sedan kårens första uppsättning. Öfningarne hafva under nästlidne år fortgått enligt samma plan som det nästföregäende året, så att kompaniöfningarne egt rum på försommaren, bataljonsöfningarne på hösten. Dock hafva, sedan i kompanierna fanns en öfvad stam, de ordinarie kompaniöfningarnes antal kunnat något minskas. Af bataljonsöfningarne voro två förenade med läggre fältmarscher i hufvudstadens omgifningar. Föreningen varunder bataljonsöfningarne fortfarande fördelad på 3 bataljoner. Sedan föreningens skjutbanor hade någon tid varit tillgängliga och tillfälle alltså beredts föreningens medlemmar att förvärfva färdighet i målskjutning, ansåg styrelsen tiden vara inne att, till lifvandet af hågen för målskjutningar, föranstalta en allmän täflingsskjutning, i hvilken egde deltaga alla föreningens medlemmar, hvilka fullgjorde vissa bestämda kompetensvilkor. Denna föreningens första allmänna täflingsskjutning egde rum den 8 nästlidne November. Det är tör styrelsen i hög grad glädjande att kunna omförmäla, att saken omfattadeg med så lifligt intresse, att genom enskilda gåfvor dels af till pris lämpliga artiklar, dels af nonningar da arfardarlign nricon ach holgnin. Iwo mmmimmimn—s—nDÖlÅÅ-—mrn ———2-2-rm — -ttrinntnaaounnnBeonrsnnnnnnnwivumuuammmmodrOOoOnsm.: nnnnmnmnonnnnnnanLoao naOnnöÖNMLVDVnn U—— -—- --Arerr re onxnmnmmnsze0atnom——LLVÖe a.