vill jag sluta med tillönskande af all lyck: och sällhet åt er och de edra och me hållan att ni måtte tro mig vara Er djupt tacksamme och tillgilne gudson Vincenzo. P, S. Jag tror att jag icke får svårt föl juridiken, åtminstone bar jag ännu icke stöt på någon af de svårigheter som gjorde filo sofien så tråkig för mig i seminariet. All hvad jag läser förstår jag wycket väl. Detta bref framkallade ett mycket vänligt svar från herr advokaten, som wuan förbe håll gaf Vincenzo allt det beröm han hade förtjenat för sin framgång och det blygsamma sätt hvarpå han bar densamma. Her: advokaten skref tillbaka: Jag har visat ditt bref för don Natale. markisen och intendenten i Ibella; jag läste det högt för hela hushållet, som enkom var samladt för detta ändamål, och jag har af en hvar bland dem fått i uppdrag att sända dig deras lyckönskniogar. och försäkringar om deras lifliga deltagande. Du ser sålun da att ändamålet med ditt vistande i Turin nu är offentliggjordt, hvarför du nu är befriad från det tysthetslöfte jag ålade dig. Jag skrifver med samma post till signor Onofrio, för att tacka honom för hans stora goåhet mot dig och be honom nämna min skuld till honom för hans lektioner, I fall han ej skulle vara håged att nämna någon summa, skall jag nog ändå hitta på något sätt att hålla honom skadeslös för hans besvär med dig. De få raderna i slutet på sidan, skrifoa med mille Rosas temligen klumpiga och runda stil, sände en ström af förtjusning genom de innersta fibrerna i Vincenzos hjerte. Hon skref sålunda: Barnaby helsar dig så mycket, och så gör älven jag; pappa är så lycklig öfver din framgång, och mycket stolt också, och så är verkligen hvarenda en här. Det företaller mig vara förskräckligt längesedan du reste bort. Jag längtar mycket efter feri