Aftonbladet – 26 januari 1864, sida 2

nn För honom kan du vara trygg, var svaret. Säg honom blott att jag önskar att saken skall vara tyst. Se så,nu kan du gå.t Tack, signor Avvocato; jag tackarer ur djupet at mitt hjerta4, sade Vincenzo, i det ban höljde sin gudfars hand med kyssar. Det skall bli mitt hfs sträfvan att alltid uppföra mig så att ni ej måtte få något skäl att ångra er faderliga godhet emot mig. Ja, derom är jag säker, sade herr advokaten. Vill ni tillåta mig att be er om en sista ynnest? Låt mig höra den. CBarnaby hade orätt, men menade väl med mig; förlåt honom. Hvad den saken angår, kan du vara fullkomligt lugn, min gosse. Barnaby har i många år varit en konstitutionel konung i mina ögon — det vill säga oansvarig för sitt görande och låtande. Hans enda straff skall bli att han för en kort tid inte får veta att hans plan med dig utföres af mig. Fyra dagar derefter, strax efter middagen, körde den vackraste af herr advokatens giggear fram till porten: Rosa och Barnaby och hela. den öfriga tjenstepersonalen, som på särskild kallelse infunnit sig, stodo bredvid. 5e så, sade herr advokaten och drog upp sin klocka, då Vincenzo, ovanligt blek, förenade sig med gruppen; fem minuter beviljas till afskedstagande — Vincenzo reser till Turin — inga frågor tillåtas; i trots af hvilken varning underrättelsen, som först mottogs med ett allmänt Cåb!X af öfverraskning, genast följdes af en korseld af frågor, förmaningar, klagoljud, etc. etc. cEo minut förgången; skarp utkik! ro. pade herr advokaten, i det han hoppade upp 1 giggen, med klockan i ena handen och piskan i den andra. Handling och blick antydde orubbligt beslut att fasthålla vid mena hvarför en hvar sökte att på ästa sätt använda den återstående tiden, och handskakningar och kyssar följde tätt efter hvarandra.