Straxt efter Daguerres offentliggjorda upptäckt uppstod en diskussion om möjligheten att framställa naturliga färger; 1848 lyckades det visserligen att erhålla ett fullständigt solspectrum, men ännu har man icke kunnat fixera färgen. Aran af att ha påfonnit konsten att i stället för silfverplåt använda papper tillkommer en engelsman Talbot; en dennes medhjelpare sålde hemlighten 1848 till en fotografisk förening i Lille i Frankrike. Svårigheten att erhålla fullt homog ent papper gjorde emellertid att äfven denna metod lemnade mycket att önska. En dragonlöjtnant Niepce de Saint Victor uppfann sättet att fotografera på glas och inlemnade 18148 till franska akademien uppgift på tre olika sätt att härvid gå till väga. Expositionstiden var dock ännu för lång, en å två minuter, hvadan det var omöjligt att taga lefvande bilder. Sedan 1851 collodium börjat att användas har ingen principiel förändring i den fotografiska processen egt rum. Svårigheten att arbeta i fria luften med våta plåtar hade gjort att man försökt med torra, och förmodade talaren, som med sådana lyckats att på fem sekunder få en bild, att man nog skulle komma derhän, att slippa begagna de våta plåtarna. Slutligen skildrades i en kort intressant öfversigt den stora nytta industrien, astronomien, naturvetenskaperna till och med skulpturen haft af fotografien. Med dess tillhjelp har man beräknat att solens ljus är 300.000 gånger starkare än månans, uppfunnit ett sätt för magnetnålens sjelfreglering, aftecknat hieroglyferna på Egyptens pyramider m. m.