oo eg EV VA YR RA ma år tillkomma vederbörande indelningsoch , ränteinnehafvare, med undantag af boställshafvare för boställsqvarns ränta, samt af akademier, allmänna verk, kyrkor, fromma stiftelser, städer och inrättningar, när de sjelfva ega eller innehafva qvarnarne, af hvilka räntor äro dem anordnade, utan att för dessa utgöres någon prestation; 4:0 att K. M:ta befallningshafvande i de län, hvarest anordnade qvarnräntor finnas, hvilka, efter hvad sagdt är, komma att genast afskrifvas med rättighet för indelningsoch ränteinnehafvare att derför undfå ersättning, böra, genom vederbörande häradsskrifvare, låta upprätta förteckningar öfver qvarnarne, tillika med specifik uppgift om deraf, efter räntepersedlarnes förvandling, nu utgående nya räntor, samt om de särskilda ändamål, hvartill dessa äro anordnade; skolande dessa förteckningar och uppgifter, gran skade i landskontoret, jemte der upprättad uträkning öfver de särskilda ersättningsbeloppen, beräknade efter jnjdelmarkrgångspriset för året, af K. M:ts befallningshafvande, så fort ske kan, insändas till statskontoret. hvilket om ersättningens utbetalning fenom K. M:ts befallningshafvande lemnar nödiga föreskrifter, sedan granskning af räntorna enligt jordeboken, om så nö digt anses, jemväl hos kammarkollegium egt rum; 5:o att, för behörig anteckning uti de hos kammarkollegium förvarade jordeböcker samt iakttagande vid föränd ringsrextraktens granskning, K. M:ts samtlige befallningshafvande skola inom 1864 års utgång till kollegium särskildt insända förteckningar öfver alla qvarnar, hvilkas räntor, i enlighet med hvad ofvanföre stadgats, blifvit afskrifna; 6:0 att, i afseende på mjöleller sågqvarn,. hvilken med dertill hörande jord, eller hemman, hvarå qvarnen ligger, eller med annan lägenhet såsom valkoch stampverk eller fiske, har fe 0mensam ränta eller rustijenst, utan att jorde ken utvisar hvad deraf är qvarnen särskildt åsatt, K. M:ts befallningshafvande bör, efter det för-: slag af skat:läggningsmän till fördelning af räntan blifvit i vederbörandes närvaro upprättadt, genom utslag, som underställes kammarkollegii pröfning, sig yttra, till bvad belopp ränta eller rusttjenst skall för qvarnen beräknas och afskrifvas; hvarefter kollegium, då frågan der blifvit afgjord, och i händelse räntan är af beskaffenhet att böra ersättas, har att derom meddela statskontoret behörig underrättelse; skolande medgifven afskrifning och ersättning räknas från och med 1861 års början, om än beslut derom före det årets utgång icke kan meddelas, samt 7:0 att, ehuru räntor och rusttjenstskyldighet för mjöloch sågqvarnar försvinna, dessa verk likväl böra i kronans jordebok antecknas på sätt kammarkollegii kungörelse den 27 Oktober 1856 stadgar. Ve —Å förslag till postmästaretjensten i Marstrand har generalpoststyrelsen den 7 dennes uppfört postmästaren i Gislaved A. Kolmodin, med förord, postexpeditören i Fjellbacka J. A. Lindqvist och postexpeditören å Troilhättan, underlöjtnanten C. A. Westerberg. Öfriga sökande voro t. f. postmästarne i Söderhamn Stendal, i Arboga Barck och i Lindesberg Berglund samt kofferdikaptenen A. E. Nordström. — Jemte det K. M:t den 15 innevarande månad beviljat kammarrättsrådet Prinzensköld afsked från nämnde embete, har K. M:t tillika betygat kammoarrättsrådet Prinzensköld sitt välbehag öfver det nit och den skicklighet, hvarmed han under en långvarig verksamhet i statens tjenst fullgjort sina åligganden. — Såsom våra läsare torde påminna sig hade styrelsen för svenska slöjdföreningen hos kommitterade för anordnande af offentliga föreläsningar i hufvudstaden hemställt, haruvida ieke någon del af det sedoastel riksdag beviljade till kommitterades disposition ställda anslag för ifrågavarande ändamål kunde komma föreningen till godo, då derigenom så väl dennas som ock det med anslaget afsedda ändamål torde kunna kraftigt befordras, men komitterade till svar derå meddelat, att ehuru de synnerligt gerne skulle hafva gått den af styrelsen framställda önskan till mötes, de likväl efter redan uppgjorda beräkningar, funne sig förhindrade att biträda styrelsens framställning. Nu har slöjdföreningens styrelse till K. M:t ingått med anhållan att K. Mt måtte af tillgängliga medel tillägga föreningen, som icke eger till sitt förfogande sandra medel än de af föreningens ledamöter influtna årsafgifter, ett understöd af 2000 rdr för åstadkommande af offentliga föredrag i t-kniskt vetenskap liga ämnen, att utan afgift hållas å sådana tider, på hvilka de industriella och arbe tande klasserna kunde ega tillfälle att utan uppoffring af sin arbetstid dem bivista. Anförande styrelsen vidare, att för dessa klas ser isynnerhet och äfven för enhvar i allmänhet är kännedomen af just de veten skaper, hvilka på industrien hafva direkt tillämplighet, eller den omfattande klassen af nåturvetenskaperna, till följd af deras stora betydelse för det dagliga lifvet och det produktiva arbetet, onndgängligen af nöden, oth genom sin omedelbara beröring med förenämnda klasser torde svenska slöjdföreningen och dess styrelse företrädesvis vara i tillfälle att verka för ifrågavarande indamål. Öfver denna ansökning har blifvit inforIradt yttrande från öfverståtbållareembetet, om i anledning deraf meddelat, att öfverståthållareembetet ansett det med anslaget sedda ändamål i och för sig vara så godt, rälbetänkt och af så allmännyttig beskafenhet, att öfverståthållareembetet icke kunat annat än på det kraftigaste understödja verörda anhållan och till densamma tilltyrka bifall, desto hellre som öfverståhålareembetet är fullt förvissadt derom att pftentliga föredrag i den syftning, hvarom råga är, skola i icke ringa män inverka ögat välgörande på de inhemska slöjderas utveckling och förkofran. e—L --— 2 —A m — 1 sitt andra föredrag i går afton fortatte prof. Malmström skildringen af partitriderna från och med 1743 års riksdag. littills hade hr M. rört sig på ett fält, som lels genom hans eget, dels genom Fryxells rbete öfver denna tid voro jemförelsevis ör en större krets bekanta. Med det ryska rigets slut och näm .de riksdags början inrädde han deremot på ett område, der hitoriens ljus hittills endast mycket sparsamt allit. Också voro ganska många af de här neddelade fakta säkerligen fulikomliga nyeter för den atärre delen äfven a? dai wår On mA hån MM ss mm AA AA AR