Aftonbladet – 22 januari 1864, sida 2

öra till sådana som uti berörde stadgande omörmälas, har K. M:t, vid föredragning samma lag af ifrågavarande hemställan, funnit afsende å densamma icke kunna fästas. — Sedan rikets ständers år 1860 församade revisorer, uti afgifven berättelse rörande då verkställd granskning af statsverkets förvaltning och räkenskaper under år 1358, på anförda skäl hemställt, att rikets ständer måtte hos K. M:t göra framställning om den förändring af nu gällande resereglemente, att, vid resor i statens ärenden, der resande, när lägenhet medelst ångfartyg eller jernväg kunde Degagnas, icke för den del af resan, som sålunda tiliryggalades, egde, utom stadgadt traktamente, åtnjuta ersättning till högre belopp, än den verkliga resekostnaden utgjorde, flrva rikets ständer, med anledning häraf, uti en den 26 sistlidne Mars till K. M:t aflåten skrifvelse törmält, hurusom rikets ständer, då ångbåtsoch jernvägskommunikationerna här i riket numera vunnit en ganska betydlig utsträckning, det syntes rikets ständer vara skäl, att äfven de, som företaga resor i allmänna värf, borde, när sådant ske kunde, begagna sig af dylika lägenheter, helst antag. ligt vore att härigenom besparing kunde vinnas, hvadan rikets ständer, under förutsättning att vid en möjligen blifvande förändring af resereglementet 1 enlighet med revisorernas ofvan: berörda förslag, tillständig traktamentsersättning blefve för den resande bestämd samt nödiga föreskrifter i öfrigt varda meddelade, hos K. M:t hemställt, att nytt resereglemente, med fästadt afseende å de i rikets ständers skrifvelse omförmälda förhållanden, måtte utarbetas. Med anledning af rikets ständers framställning har K. M:t under den 30 sistlidne December anbefallt statskontoret att till K. M:t inkomma med förslag till! nytt resereglemente, i hvilket böra upptagas ej blott de förändringar och tillägg, som efter utfärdandet af nu gällande reglemente blifvit beslutade, utan ock de som med hänseende till förändrade förhållanden må i afseende å hästantal och traktamente finnas vara af omständigheterna påkallade. — Hos K. M:t har Dess befallnineshafvande i Stora Kopparbergs län anmält Lima och Transtrands socknemäns anhållan att, med afseende på deras nödställda belägenhet i följd af 1863 års missväxt, undfå understöd af allmänna medel; Och då ifrågavarande församlingars behof af dylik undsättning blifvit behörigen vitsordadt, har K. M:t under den 30 December nästlidne år anvisat ett belopp af 6000 rår, att utlemnas såsom räntefritt lån åt församlingarna, emot låntagarnes i hvardera församlingen gemensamma ansvarighet för medlens återbetalning med en tredjedel vid hvardera af uppbördsstämmorna åren 1865, 1866 och 1867; Men då, efter hvad upplyst blifvit, församlingarnas fattigkassor uppgå till betydliga belopp, har K. M:t icke funnit skäl bevilja något understöd utan återbetalningsskyldighet, utan förordnat, att det härtill begärda beloppet 2500 rdr, må, på sätt K. Mts befallningshafsande jemväl föreslagit, lemnas såsom förskott till fattigkassorna, att återbetalas på samma tider och i enahanda ordning som låneunderstödet. — Sedan K. M:ts befallningshafvande i Stora Kopparbergs län anmält Jerna socknemäns ansökning om understöd af allmänna medel i anseende till den nödställda belägenhet, hvari Norets, Quarnåkers, Snöå. Snöbergs, Ytteråkers, SItrömshedens, Myrbacka, Dufnäs och Skamheds byamän inom nämnde socken i följd af detta års missväxt sig befunve, har K. M:t, med afseende på hvad K. M:ts befallningshafvande upplyst och anfört angående undsättningsbehofvet inom Jerna församling, under den 30 nästlidne December, anvisat ett belopp af 1400 rår, att utlånas såsom räntefritt lån åt de undsättningsbehöfvande inom församlingen, emot deras gemensamma ansvarighet för medlens återbetalning med en tredjedel vid hvardera af uppbördsstämmorna åren 1865, 1866 och 1867. — Med afseende på den nödställda belägenhet, hvaruti, enligt hvad K. M:ts befallningshafvande i Jemtlands län upplyst, invånarne i byarna Ankarvattnet, Stora och Lilla Blåsjön, Björkvattnet, Lejpikvattnet, Raukasjön, Storjola, Dojma, Wäktardalen, Blomhöjden, Jongdaberg, Trångmon, Herrbergsdalen, Sjugdnäset, Dabbsjön och Munsvattnet inom Prost. vikens kapellförsamling, i töljd af 1863 års missväxt, sig befinna, har K. M:t, under den 30 December 1863, funnit godt, till understöd åt de undsättningsbehöfvande, utan återbetalningsskyldighet, anvisa en summa af 1500 rdr, att företrädesvis användas till beredande af arbetsförtjenst för dem som deraf äro i saknad, och hvilka således kunna finna utväg att genom egen verksamhet bidraga till sitt uppehälle. — Uppå ansökning af xylografen Jonas Engberg om understöd af allmänna medel för att å utrikes ort söka förvärfva större skicklighet i träsnideri, har K. M:t, efter inhemtande af akademiens för de fria konsterna utlåtande i ämnet, den 18 nästl. December för berörde ändamål beviljat sökanden ett understöd af 400 rdr, att af allmänna besparingarne å riksstatens 8:de hufvudtitel utbetalas. mm Konungen har i dag hållit konselj. — Hertigen och hertiginnan af Östergötland hafva genom grefvinnan Plessen öfverlemnat 1000 rdr såsom bidrag till uppköp af yllepersedlar för danska armån. E— TT Al rn amn mm me 0 om mm V MM m— Posttidningen berättar attinorsktstatsråd, hållet den 19 dennes, beslut skall ha blifvit fattadt att storthinget skall kallas till urtima möte den 14 nästkommande Mars. Detta lärer väl också vara den tidigaste dag ett urtima storthing kan sammanträda, då norska grundlagen stadgar att kungörelsen härom skall vara uppläst i alla stiftsstädernas kyrkor minst sex veckor före storthingets öppnaade och de under vintera betydligt försvårade kommunikationerna lägga väsent liga hinder i vägen för dess snara befordrande till den nordligaste stiftsstaden Tromsöe. I sammanhang härmed kan det vara af intresse att påminna sig att, enligt regeringsformen, en urtima riksdag i Sverge kan sammanträda först trettio och sednast femtio dagar från den dag kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor kuogjord. —— -— Vi hafva erfarit, att äfven personer, som välvilligt uppfattat de inbjudningar, hvilka Myibehiheter.llbar sö. snett bottnar hotet Intet