ten proposition begärdes anslag till vissa stamholländeriers upprättande. Emedan frågan i denna proposition måste behandlas i största korthet, och saken var ny samt föga känd af representanterna i allmänhet, utgat sekreteraren i landtbraksakademien J. Th. Nathhorst (författare äfven af akademiens ofvan omförmälda utlåtande) en broschyr med rubrik Om införskrifning af race-boskap4. Den var skrifven med stor talang och sakkännedom. Motiveringen var öfver pande och den bidrog i icke ringa mån till frågans afgörande hos ständerna, som beviljade 105,000 rdr rmt till uppmuntran och befrämjande af boskapsafveln i riket, såväl genom stamholländeriers bildande — hvartill äfven kor aft inhemska racer finge användas — som genom racedjurs införskrifning och framdeles utdelning af premier. Derefter tillsattes en styrelse för stamholländerierna med friherre Braunerhjelm såsom chef och Nathhorst såsom sekreterare, den förre utan, den sednare med några hundra rdr såsom arfvode. De uppgjorde planen för stamhboliänderiernas organisation, hvilken med ytterst få förändringar, af erfarenheten betingade, har fullföljts äfven under grefve Wirsens chefskap, hvilken mottog detsamma efter friherre Braunerhjelm, och man kan tryggt påstå alt denna organisationsplan verit till stort gagn för boskapsafvelns befrämjande. Under åren 1846 och 47 inköptes af friherre Braunerhjelm och hr Nathhorst afvelsdjur i Storbritannien, och till att börja med uppställdes åtta stamholländerier med 22 djur vid hvartdera hos enskilda personer i olika delar af landet. Såväl holländeriernas, som de staten tillhöriga djurens antal har successivt ökats, så att de förra vi slutet af 1862 utgjorde 15, och de sednare 320, oaktadt två holländerier — om vi rätt minnas af Algauer-race, som befanns olämplig — blifvit upplösta och försålda. Holländeriernas antal var vid 1862 års slut 11 af Ayrshire-race, 1 af Pembrokeshire-, 1 at Voigtländer-, 1 af svensk race, samt 1 af olika utländska racer vid landtbruksakademiens experimentslegendom, hvarförutan 10 tjurar voro i fyra län stationerade. Sedermera har ett stamholländeri af Ayrshirerace tillkommit, som uppställts vid Alnarp genom icköp af qvigor, uppfödda på baron v. Schwerins egendom Skarhult i Skåne. Såväl under friherre Braunerhjelms som ock under grefve Wirsns chefskap för stamholländeristyrelsen, ansågs Ayrshire-racen vara mest förtjent af spridning ilandet, och Jandtmännen delade och dela sannoikt ännu denna åsigt, hvilket bekräftas deraf att flera enskilda bolag uppsatt stamhbolländerier af nämnda race, att ganska många landtmän från utlandet inköpt djur af samma race, och att de afvelsdjur som efyttrats från statens och de enskilda stamholländerierna med begärlighet blifvit betalda med höga pris. Vi hafva icke -heller :försport något missnöje med Ayrshire-racen; djuren hafva trifts väl och gilvit god afkastning der de blifvit väl vårdade, och de hafva såsom förädlingsdjur haft en särdeles tillfredsställande inverkan på den svenska boskapsafvelns förbättring. Någon tid efter hr Nathhorsts död, iSeptember 1862, afgick grefve Wirsen från ebefskapet för stamholländeristyrelsen, och ny chef samt ny sekreterare förordnades. Den ya styrelsen, som består af friherie O. Åkerbjolm och intendenten Juhlin Dannfelt anser att förändrade förhållanden påkalla förändrade åtgärder; och är derföre betänkt uppå att beträda, man kan gerna säga poussera en ny bana, en annan än den som de föregående cheferna följt; den nkvarande styrelsen vill bibehålla endast några få stamholländerier, öfverlåta alla ytterligare åtgärder för bildandet af sådana åt den enskilda omtanken eller åt föreningar inom orterna; sålunda försälja en stor del af kro nans bolländerier för att fruktbargöra det i dessa holländerier hvilande kapital, genom dess användande till inköp af tjurar, och så medelst väsentligen och i vidsträcktare mån kunna främja dessas spridning inom alla delar af landet4. Nuvarande stamholländeristyrelsens plan är sålunda, att de till styrelsens disposition ställda medel hädanefter företrädesvis böra afees till inköp af ädla tjurar från de orter, der dessa kunna erhållas af utmärkt och konstant beskaffenhet samt sf de för hvarje särskild lokal mest lämpliga racer, och skulle spridningen af dessa tjurar främjas sälunda, att de skulle törsäljas till enskilda djuregare mot ett pris ej ölverstigande inköpskostnaden och betalningen häraf ställas på amortering, eller, när detta ej kunde fvägabringas, tjurarne såsom en statens fortfarande egendom uppställas hos för utmärkt vård om sina djur kända kreatursegare, för att mot möjligast billiga afgift allmänheten tillhandahållas. Den nuvarande styrelsen har alltså ådagalagt sig icke gilla det system som de föregående cheferna hafva följt; då dessa ansågo fasta stamholländerier ändamålsenligast, ville att förädlingen inom den skulle fortgå, och derföre ansåg att djurens antal vid hvarje sådant icke skulle vara för liter, och ville att ett så stort antal afvelsdjur som från hvarje holländeri kunde aflätas också skulle försäljas eller disponeras till ytterligare stamhol änderier; så vill den nuvarande styrelsen spränga ett stort antal af estamholländerierna, åstadkomma en vidsträckt kommers med tjurar, som. gkulle utifrån anskaffas för att derigenom på säkraste och hastigastes sättet verka för boskapsafvelns förbättring: Stamholländeristyrelsen har meddelat sitt