Aftonbladet – 20 januari 1864, sida 3

Article Image
gifva akt på termometern, dels fästa behörigt afseende på andra karakteristiska laftförhållanden, företrädesvis lagen för stormar och viadar, först framställd af tysken Dove och sedermera vidare utvecklad af engelsmannen Reid, hvarigenom sjöfarande äro i tillfälle att förutse hvarje storm och und: vika den, för såvidt de icke ha en kust under vinden. Alla de stormkartor, som Reid uppgjort och tör hvilka å en mängd fartyg förda loggböcker? legat till grund, utvisa följande förhållande: Örkanen rör sig hvirflande i en bestämd riktoing framåt. Så är förhållandet med den mexikanska Norteg, den vestindiska Tornados, med Teifnus i de kinesiska och japanska hafven liksom med de stormar som draga fram öfver de haf och länder, hvilka ligga under vår breddrad. I åtskilliga länder har man träffat anstalter i och för utbytande af väderleksobservationer olika ställen emellan. Till Smithsonska institutet i Washiugton inlöpa hvarje morgon väderleksberättelser från alla delar af Unionen och sammanställas deretter, sedan förut en deretädes befintlig landikarta af ofatliga dimensioner blifvit rädfrågad. Genom denna eammanställniog är man i stånd att med säkerhet bestämma väderleken för tre dagar. År en storm i antå gande, afsändas ögonblickligen underrättelser derom till alla vid kusterna belägna orter. Detta förfaringssätt upptogs i Europa först af Holland. Ifrån och med år 1860 erhåller en i Utrecht stationerad väderleksobservatör per telegraf underrättelserna från Gröningen, Nieuwe Diep, Vliessingen och Maastricht sig meddelade, och i händelse någon fara hotar afsänder han genast meddelande derom till alla hamnar. Förliden höst följde England exemplet. Medelpunkter för observationerna är London, under ledning af amiral Fitzroy. Mellan kl. 8—9 bvarje morgon anlända telegrammer från Liverpool, Yarmoutb, Hull, Aberdeen, Penzance, Portsmouth, Queeostown, Cork, Galway, Valencia och de franska hamnarne vid Kenalen. I dessa telegrammer uppgifvas barometerns samt den torra och fuktiga ter mometerns ståndpunkt, vindens styrka och riktning samt himlahvalfvets molnbetäcknin och öfriga utseende. Mellan kl. 2—3 eftermidd. ingå liknande telegrammer från Amsterdam, Köpenhamn och Lissabon. Samtliga dessa iakttagelser blifva nu antecknade, hvarefter vid vanhg väderlek dagens arbete är afslutadt. Bebådas deremot en storm eller förebud till en sådan, afsändas från stationen i London telegrammer till de tal rika stationerna vid hafskusten, hvarefter man vid dessa på lämpliga ställen uppylssar varniogssignaler för seglare och fiskbåtar i sjön, Till detta ändamål komma kustvekterna väl till pass. Deras, till förekommande af smuggleri, upprättade stationer ligga så nära hvarandra, att de på dagen kunna gifva hvarandra signaler medelst flaggor och nattetid geaom brinnande lanternor. Sålunda lar en depesch inom några minuter från hufvudobservatoriet utefter hela kusten från station till station. Till sjöfarande och fiskare i alla bamnar äro förklaringar öfver stormsignaler och derjemte nödiga förhåll pingsreglor utdelade i tusentals exemplar. Sjelfva signalerna äro så enkla och lättfattga, att de omöjligen kunna missförstås. Hela apparaten består af en signalståag, upprest på en långt ifrån synlig plats, ett vindspel med trissor och en fyrkantig samt vå trekantiva pjeser, tillräckligt stora för att varseblifvas från sjön, när de upphissas vå signalstången. Så fort något blir synolig! vå denna, veta alltid vederbörande att en storm är i annalkande; från hvilket vädertreck man kan vänta densamma angifves zenom formen på de upphissade föremåen. År det en ensam fyrhörning så betyler det: Söder, en trehörniog med spetsen ippåt: Norr, en trehörniog med spetses nedåt: Öster, en fyrhörning under en trenörning: Vester.

20 januari 1864, sida 3

Thumbnail