Aftonbladet – 20 januari 1864, sida 3

jernvägar till hvad pris som helst, för att få medel till åtskilliga ef de löpande behofven? Man kan icke betvifla det den. kejserliga regeringen gör allt för att befästa Kronstadt -— såsom det heter i beskrifoingen om dervarande militärarbeten -— men detta är ja blow sörsvars-affärer! Det bevisar försigtighet, om icke rentaf rädsla. Uppgiften om pansarskeppen i Kronstadt är synbarligen gjord att lura Euro;es bönder med. Hvad England och Frankrike icke förmått åstadkomma under flera års ansträngningar, det skulle Ryssland förmått på ganska kort tid, oaktadt sina alldeles förstörda finanser, sin totalt förspillda kredit och ett invärtes krig, som fordrat enorma penningutgifter! Det torde icke kunna motsägas, hvad insändaren i D. A. för öfrigt mera i allmänhet sagt, att man ieke bör påkosta orimliga summor på dyra skepp. Deremot kan det vara mycket problematiskt huruvida undervattensminor äro tillförlitliga försvarsmedel. Det synes ju vara möjligt att med särskildt gjorda tentakler i fören på rekognoscerande fartyg bringa alla sådana till explosion. i förtid, så att man sedan får rent. farvatten. Mera, vida mera, förmå strandbattericr med pjeser af den kaliber, som i sednare tider blifvit begagnad. Ganska få kanoner — ett par sådana — på hvarje begagnelig punkt skulle kanske verka afgörande, Man borde icke heller :förgäta de så kallade Morteilo tornen, hvilka visat sig fruktansvärdere än alla andra befästningar för deras svåra åtkomlighet för en anfallande. England har sådana rundt omkriog sin södra kust, placerade på ett kanoobåll ifrån hvarandra och försedda med allenast tre till fem mans besättning. i Sist. öfvergå vi alldeles på insändarens sida, då han yrkar det snåra. enordnandet af en ordnad nationalbeväpning: Det är den enda säkra försvarsmetoden.: Den vänder nationens tillit till sig sjelf, då .deremot befästringar lemna en döfvande säkerhet, som aldrig betryggar. Hvad iosändaren menar med en befästning af norra Stäket? är svårt att förstå, om det icke skall vara en förvexling med det södra Stäket... Ty det norra hindrar icke en flottas inträngande i Mälaren?, utom den delen deref som hör till Upland. 4.