Aftonbladet – 16 januari 1864, sida 2

— Inom Stockholms stads brandstodsbolag , ill försäkring af lösegendom återvaldes vid i går hållet sammanträde med försäkringshafvarne till öfverstyrelsens kompletterande; följande som voro i tur att afgå, newmligen: i Her A. Berg, C.F. Björklund, A. Carlström, ij J. F. Eklund, C. D. Forsberg, Frestadiusi ST, LDL. G. Gagge, S. Godenius, A. W.i Kock, L. Meijerson, 8. A. Munthe, G. Schirer von Weldheim, A. T. Starck, P. O. Starck, Ad. Schäck, J. O. Sundell, G. R. Sundström, 9. M. Tham. Efter garfvaren Hesselgren och bankokommissarien Komodin, som aflidit och varit i tur att afgå, valdes handlanden F. J. Kahn och sjökaptenen O. Lindström. Vidare blefvo i stället för aflidne handlanden L. J. Warodell, majoren C. A. Westman och åldermannen A. J. Littke invalde körsnären P. N. Bergström, grosshandlaren G. M. Rosenberg samt bleckslagaremästaren C. F. Granholm. . Till revisorer utsågos: handlanden J. A. Björling, sidenfabrikören Beckman och kamreraren Fredenberg samt till revisorssuppleanter: rådmannen Martin, bankokommissarien Lychou och notarien C. J. Carlstedt. — Grefvinnan Danner berättas uti en skrifvelse från Köpenhamn till en tidning i Hamburg hafva låtit inköpa en villa nära Paris, å hvilken hon ämnar bosätta sig. I öfverensstämmelse med ett af exekutorerna af konuog Fredriks testamente gjordt förslag har grefvinnan upprättat ett testamente, hvari hon lemnar alla konungens konstsamlingar till staten; af sin förmögenhet testamenterar hon endast sjundedelen till sina anhöriga och gifver det öfriga åt allmänna inrättningar och välgörevhetsanstalter. — Professor Hagbergs begrafning försig gick förl. tisdagsmiddag i Lund med mycken högtidlighet. Öfverallt der det långa liktåget, till hvilken studentkåren med sina florbehängda fanor slutit sig, framskred, voro butikerna stängda. Jordfästningen törrättades i domkyrkan af domprosten prof. Sundberg, och efter dess slut afsjöngs af student sångföreningen en sång, hvars musik utgjordes af en choral af Hartman. — Denandraaf de af komiterade anordnade offentliga föreläsningarne hölls i går afton i De ia Croix stora salong och räknade, liksom den föregående, ett så stort antal åhörare som lokalen beqvämligen kunde rymma. Föreläsare för aftonen var prof. C. G. Malmström, bekant genom sitt ypperliga arbete öfver frihetstiden. Det var också från denna period af vår historia som hr Malmström hemtat sitt ämne. I ett föredrag, lika klart och lättflytande som koncist och kärnfullt, gaf han början till en skildring af eit af frihetstidens mest karakteristiska drag, partikampen. Sedan han mera i förbigående kaståt en hastig blick tillbaka på de flera samverkande orsaker som bidrogo till den öfvervigt ständerna efter Carl XII:s död erhöllo öfver den andra statsmakten samt visat att anledningen till den för landet olyckliga utveckling 1720 års regeringsform erhöll icke nödvändigt lå. i den nya författningen sjelf, utan i den praxis som derur utbildade sig, tecknade han i raska drag uppkomsten af de båda stora partierna, som under benämning af Hattar och Mössor ända till 1772 års statshvälfning oupphörligt bekämpade hvarandra. Partigrupperiogar hade visserligen redan strax vid detnya statsskickets början uppstått i följd af successionsfrågan, men hr M. visade att dessa ej hade någon gemenskap med de ofvannämnda, som egentligen först vid 1734 års riksdag framträdde som fullt organiserade och med bestämdt utpreglade grundsatser. Dessa afsågo dels närmgsfrågorna, dels utrikes,olitiken. I de förra bekände sig Hattarne, med Gyllenborg och Höpken i spetsen, till det system som var dagens trosartikel, och hvars läror gingo ut på att staten borde på allt sätt direkt uppmuntra de inbemska näringarne så väl genom förbud som genom att sjelf uppträda som deras förläggare, med ett ord detta förmyndarsystem som under några år uppdref den svenska industrien till en konstlad blomstring för att efterträdas af ett lika hastigt vissnande och förfall. Derefter skildrades det inflytande utrikespolitiken hade på partiernas ställning och i all. mänhet på hela gestaltningen af vårt statshf under denna period: Frankrikes försök att med H-ttarnes medverkan inveckia Sverge i polska successionskriget, Horns och hans partis störtande vid 1738 års riksdag, kriget med Ryssland och dess nesliga utgång, freden, tronföljarvalet och Daikarlarnes uppror, som slutligen något mera i detalj vidrördes. I sitt nästa föredrag ämnar hr M. teckna partiernas ställning till tronföljaren Adolf Fredrik samt 1746 och 1747 års riksdagar. Bland åhörarne af det intressanta och gedigna föredraget sågos, utom komitens ledamöter, justitiestatsministern frih. De Ger och statsrådet Carlson. — Illustrerad Tidning innehåller i dagens nummer, bland annat, ett porträtt af den gamla öfverstinnan Ehrenström, född Pollet, med lefnadsteckning af fru Emilie Carln. — Göteborgs läkaresällskap firade törliden torsdag sin årshögtidsdag. Årsberättelsen upplästes af sekreteraren dr E. Heyman och omhandlade hutvudsakligen sjakdomsförhållandena i Göteborg under förflutna året. Afgående ordföranden dr C. A. L. Drakenberg höll derefter det sedvanliga föredraget, hvilket denna gång afhandlade dr Virchows lära om cellen och cellularpatologien. Dr Virchows lära: leder till, hvad redan den organiska kemien ådagalagt, att kroppslig sinkliohet vtterst och i sjelfva verket heror