Aftonbladet – 16 januari 1864, sida 1

gon uppmärksamhet, eburu lyckligtvis uten någon ledsam påföljd. Sedan de nu hade vandrat framåt omkring tre timmar, delade de mellan sig den sista hälften af deras sista -sbröd.y men i trots af huogern gick det allt annat än lätt att Bvälja det, till följd af den massa damm de på samma gång insöpo. Den glada synen af en torr furugten öfver dörren till ett hus, som de gingo förbi, ingaf dem tanken på et lämpliga uti att fukta både brödet och truparne, och följaktligen stego de in i viostugan och begärde ett par glas Nebbislo. Bo lång rad af furubord, med!dithäsande bänkar, sträckte gig fråg ena ändan till den åodra I den skumma hålan; men intet bord var upptaget, utom. ett, vid hvilket sutto Ivenne unga herrar, med sockertopptormiga battar och trefärgade kokarder och med allt det skägg, hvarmed naturen hade bestått dem, qvarsittande på haka och kind. Btt tjockt lager af damm på deras kläder ooh etöflaz vittnade. Ori alt de hade gjort en lång resa och denna till fots. i De vanliga helsningarne utbyttes mellan dem och de nykomua. : (logen byiet på demm; inie sanut?4 sade Gen kKorfore af paret med kokarderna till bort utap kokerder. 4Vi likna lika mänga yster af kommendanten i Don Juan, Om frågan inte syres ogrannlaga, ämnar ni er mycket längre bort? 5å långt som till — Hovara, svarade dep försigtige Atbrogio; Soch ou torde vi få ställa samma fråga på er. 4Jo, vi äro studenter från Turin, som gå för att förena oss med våra kamrgtex i lägret, svarade den 20in redan bade talat. et vilt säga, inföll den större, som hittills hade iakttagit tystnad, Svi ämna gå och ställa en entusiasm och en enda, hyilka, väl styrda, skulle föra vakt fram till Wiea,, till gamla exercisdjeflars, sölares och drö-. nares tjenst, hvilka snart uppslita den på marscher och kontramarscher och dylikt,