knäböjande på en höjd i grannskapet; di skedds det underverk, att en vigd fana plöts ligen faldt fra Himlen ned? (såsom det he ter i Fabers ofvan anförda sång), de dan ska krigarne fingo vid åsynen deraf nyt mod och slaget vid Wolmer vanns af dem öfver hednafolket. Den underbara fanan va! röd med ett hvitt kors, sålunda som danne: brogen : är det än i dag, i all sin enkelhe säkerligen en af de vackraste, mest pittoreska och mest pyntelige? flaggor eller fa nor, som i hela verlden finnas i bruk. Under de första unionsregenterna kom dannebrogen till större ära, än erkebiskop Andreas Suneson väl drömde om, när har med sina böner zedkallade den från him melen. Den erhöll under Margreta och hen nes närmaste efterföljare rang som Skandinaviens hufvudbanår. I Eriks af Pommern stora statssigill är också skölden förmedelsi det hvita dannebrogskorset afdeled i fyra rum; ett par af de sednare unionskonungarne begagnade äfvenledes i rikssigillet detta hvita kors med röda kanter. Undet unionskrigen blef dannebrogens rang af skan. dinavisk Tiksfana naturligtvis mer och mer omtvistad, och den svenska rimkrönikan lå ter den till och med snoöpligen förloras al de danske i slaget vid Brunkeberg är 1471. Detta sista kan visserligen vara sannt, men det har då likväl icke varit den äkta, urgamla fanan från Wolmerslaget, hvilken allt ifrån Valdemar II:s tid hade varit högtidligen öfverlemnad i hvarje ny dansk koungs händer vid dess kröning på S:t Liborii hög vid Lund, emedan denna fana, evligt fuilt trovärdiga vittnesbörd, förlorades af konung Hans i det olyckliga slaget mot ditmerskarne vid Hemmingstadt år 1500. Då banårföraren, fältmarskalken Hans Alefeldt stupade i fäktningen, föll Dannebrogen i ditmarskarnes händer; den blef efter slaget och de kungliges flykt upphängd som en dyrbar trof -i Wöhrdens kyrka. När Ditmarsken omsider underkufvades af Fredrik II år 1559, återlemnades till honom bland annat gammalt byte äfven den gamla dannebrogen eller egentligen hvad som var .qvar deraf; enligt krönikeskrifvaren Calicius var detta endast en stump, en flik, ett fragmentum?, enär fukt och msl för längesedan bade så gråt som förtärt den, ?pene absumserant?. enna qverlefva blef för öfrigt, märkligt nog, icke förd till hufvudstaden, utan upphängd först i Slesvigs domkyrka, sednare i S:t Niklas-kyrkan 1 Kiel, der den omsider ien nyare tid — ovisst när — råkade alt helt simpelt — komma bort, (Den skall måbända ena gång igenofinnas i något riksmuseum i det stora tyska fäderneslandet!) Den förnyade dannebrogen har i sednare tider och intill våra dagar vajat med ära mot både fiender och upprorsmän; dess namn har icke alltid fört lycka med sig, år 1710, I slaget i Kjögebugt, måste den oförfärade Hvitfeld spränga sitt linieskepp i luften; det hette Dannebrog; år 1801 i slaget på redden? exploderade ett annat linieskep Dannebrog, men dannebrogsfanan sjelf har bestått tidens vexlingar och icke svigtat. När det derför i ?den tappre Landsoldat? heter om dannebrogen, att ,.. den har Tydsken haanet og traadt den uner Fo Men dertil er den Fane for gammel og for god, å är detta i sanning något mera, än en om fres; det uttrycker en känsla af eget värde, den anorna göra berättigad, medan let visserligen å andra sidan gäller om dessa ner, liksom om alla, att noblesse oblige. Härledningen af namnet Dannebrog? har varit. föremål för många mer och mindre ljupsinniga och lärda gissningar. Det äldsta antagandet är, att ordet brog? här skulle vara detsamma som borg? (förmedelst ett omkastadtr) och att?dennebrog? då skulle be yda: danskhetens borg, d. ä. fasthet, trygghet, skydd; denna metafor, som, använd om en ana, obestridligen är litet otymplig, harilånga ider fått gälla för god och förra århundradets filologer stöttes ej heller af den något vungea omkastningen af bokstafven r på leita ställe, oaktadt de för öfrigt väl knapast voro i okunnighet om att hela ordet i de äldsta handlingar, der det förekommer, ikrifves icke blott Danebroge, utan äfven Danabroka?, (hvilket är temligen långt ifrån Dansborg), och Daner Broge; (som också betydligt aflägsnar sig derifrån). Några nafva sig med att tänka på dannebro. gens brokiga (SbrogedeX) färger och med utt uppställa den lösliga förklaringen: nå: sot på en gång danskt och brokigt (bjert i ögonen stiekande, d. v. 8. rödt, d. v. 8. hvilt). Worsase, gom skrifvit en liten afhandling om Dennebrogen, vill i dess slut. stafvelse upptäcka samma ord Drog hvilket förekommer i namnet Lodbrog, Lodbrok. Af Schierns bekanta undersökning rörande letta sistnämnda namn kunde man lätt frestas att tro sig här hafva kommit det rätta vå spåret, ehuru i en; helt annan riktning in Worsaae anvisar, nemligen genom att intaga ordet Sbro, s4 anglosaxiska betydelse sf skräck; men dels är det ovisst, om denna let anglosaxiska ordets betydelse är annat-än illbakaverkande. (hvilket åter här platt icke sasser, fastän det går ypperligt an i Leodrog, Sfolkens skräck), dels är det icke lätt tt förstå, huru ett sådant främmande angloaxiskt ord (förklarligt i namnet på en i resterled huserande vikingakung), skulle unnat få en alldeles enstaka tillämpning i råga om ett dsnskt, och till oeh med ultralanskt, begrepp, Herr Schierns Lodbrog uger alltså näppeligen vid närmare skärMM 5 PES FILT :Hd Car SR IS På 1 JR CE RR RDESOrN