— I en korrespondens till Hernösandsposten skrifves: Oaktadt Dagligt Allehandas bemödanden alt genom utplockande af några enstaka yttranden ur några landsortsblad bevisa att allmänna opioionen inom Sverge är emot ett aktivt understöd åt Danmark, om det angripes med krig, visa dock yttrandena i de vida flesta och betydligaste landsortsbladen att opionen tvärtom allmänt gillar regeringens politik och deraf följande konseqvenser, hvilka, derest Slesvig angripes, ovilkorligen föra till en skyndsam hjelp åt Danmark, då denna, genom en stormakts biträde, bör blifva fullt verksam för det önskade ändamålet. Vi tro visserligen att i aflägsna landsorter, bland de mindre upplysta samhällsklasserna, hvilka ej kunna begripa hvarföre vi skola behöfva taga del i ett krig, till på köpet utom landet, då man icke är angripen af ryssen, åtskilliga torde finnas, som äro obenägne mot hvarje krig, således äfven mot ett krig till Danmarks hjelp, äfven om det inskränkte sig till ea hjelpkår af 20 till 25,000 man. Härtill torde man äfven få lägga åtskilliga köpmän som göra i tyska varor eller röra sig med hamburgska kapitaler. Men bland hela den upplystare delen af den svenska nationen tro vi opiniocen ganska bestämdt vara för ett kraftigt bistånd åt Danmark till motande af den tyska eröfringslustans nedriga försök att förtrycka en svagare nation, under det den icke vågar knysta mot mäktiga grannar, som besitta verkligen tyska länder, och under det Tyskland sjelf härdt förtrycker andra pationaliteter, såsom den polska i Posen, den italienska i Venetien och Triest m. fl. Den klaraste politik bjuder att hålla Danmark i oberoende af Tyskland, och dermed är förbi om Kiel blir tyskt och HEidern ej mer förblir gränsen för det egentliga Danmark. — Kommerskollegium tillkännagifver, att den i Algeriets hamnar påbjudna tonnageafgift af främmande fartyg hädanefter skall beräknas efter tontalet af de varor, som i nämnda hamnar lossas eller lastas, men icke i något fall utgå till högre belopp än som enligt förut gällande bestämmelser skolat ega rum. — Från Arvika skrifves till Åmåls Veckoblad den 1 Januari: Redan i går cirkulerade här det rykte, att jernvägsfrågan skulle vara afgjord och att den vestra linien vore antagen, men, ehuru vi väl insågo, att någon annan utgång icke vore tänkbar, så vågade vi likväl ej anse uppgiften så tillförlitlig att vi tilltrodde oss kunna utgifva den för sann. I dag, och sedan ofvanstående blifvit nedskrifvet, hafva vi dock erhållit säkra underrättelser att så är, och att arbetet omedelbarligen skall påbörjas i nästa vecka. Den 8 Januari skrifver samme korrespondent: Väderleken fortfar att vara klar och frisk. — Termometern har visat ända till 16 graders köld, före solen. Alla sjöar, med undantag af Glafsfjorden, äro körbara; men marken är ännu bar till stort mehn för höstutsädet. Jernvägspersönalen är nu i full verksamhet efter hela linien, och sedan stakning och afvägningar blifvit verkställda kommer bergsprängning genast att företagas och byggnadsarbetena, så snart erforderligt virke hinner anskaffas. — Man läser i Upsala: Posten: Upsala katedralskola, som den 49 dennes skall börja sin verksamhet, befinner sig i största förlägenhet om utrymme för sina lärjungar, sedan provisoriska sjukhuset, hvilket måst tagas i anee för vårdandet af de koppsmittade, icke får, såsom under. de sednaste terminerna varit fallet, af skolan begagnas. Skolan, som, för fullgörandet af sina undervisningsåligganden, måst under sednare tid på trenne särskilda lokaler i staden fördela sin skara af lärjungar, torde under närvarande förhållanden skatta sig lycklig, om den kan få hyra såpass för sitt ändamål lämpliga lokaler, att skolungdomen icke behöfver förspridas på flera än fyra håll. Huru stor förlägenheten är, kan bedömas deraf, att det på allvar är ifrågasatt att inrymma några klasser i det numera, sedan nya cellfängelset blifvit färdigt, öfvergifna fångtornet på slottet. Vid stadsfullmäktiges sammanträde i måndags tillstyrktes, på derom gjord framställning, upplåtande åt skolan af norra salen i rådhuset 2 tr. upp. — I tidningen Upsala läses: Å förslag af baron Baner sjö, som alfsagt sig den Sjö fldeikommiss tillkommande patronaträtten till Holm och Kulla pastorater, med förbehållen rättighet att endast få kalla 4:de profpredikant, hafva vid nyss hållna kyrkostämmor Holms, Kulla, Fitja och Hjelsta församlingar, med en sammanräknad folkmängd af omkring 1400 per: soner och en gemensam areal af , qvadratmil beslutit alla dessa pastoraters sammanslående till ett, med en gemensam kyrka i medelpunkten af det sålunda bildade pastoratet. Detta föredöme kunde utan all våda och mehn följas af en mängd andra socknar inom Upland. -— Från Hernösand berättas: Länets nye höfding; hvilken tyckes vilja reformera åtskilliga förhällanden härstädes, bar sträckt denna sin omtanka äfven till nyårsuppvaktningarne, hvilka hittills egt rum nyårsdagen. Han lärer nemligen undanbedt sig denna besvärande och föga sägande ceremoni, hvarföre den ock nu för första gången uteblef; och kunna vi med hänsyn till det således afsomnade fjesket väl tillägga: 8. b. u. g , — — I Göteborgs-Posten skrifves den 14 Jan.: I går middag öfverlemnades till grafven då jordiska qvarlefvorna af arnilleristen vid 3:dje batteriet af Göta artilleriregemente, Plato, hvilken i fredags afton, under försök att från drunkning rädda en medmenniska, med sitt eget lif fick plikta för sin hjeltemodiga och sjelfuppoffrande handling. Den aflidne följdes till grafven af hela Göta artilleriregementes öfveroch un: derbefäl samt ett antal af hans batterikamrater. Under full musik samt klockringning frän tyska kyrkans torn aftågade processionen från artillerikasern till garnisonskyrkan, hvarest jordfästnin