Aftonbladet – 14 januari 1864, sida 2

Article Image
IVB, St Hal UU, IVP OCH UCI UCLICKE ICUGN Nitvit utfördt, den af K. M:t nyligen nedatta komitn, för afgifvande af förslag till le offentliga föreläsningarnes ordnande, öfrertagit. Man kan icke annat än gilla detta belut, så vidt det ändamål, som med stänlernas anslag varit afsedt, derigenom tidiare, än eljest kunnat ske, vunnits; men om icke någon ändring kunnat eller bort ske uti de ämnen, som uti det redan utärdade programmet blifvit till behandling anmälda, ämnen, som på det hela taget erbjuda rätt mycket intresse, göra vi oss likväl förvissade, att komiten söker bringa de öfriga föreläsningar, som under vintern komma att hållas, i närmaste öfverensstämmelse med det af rikets ständer afsedda syftemålet. Detta syftemål, hvilket säkrast kan inhemtas af den i ämnet afgilna motion, som vann rikets ständers bifall, har visserligen äfven varit det, att en större allmänhet än den vid det ena eller andra af våra universiteter studerande ungdomen skulle blifva delaktig af den bildande och förädlande inflytelse, som vetenskapernas framställande kunna utöfva; men det hufvudsakliga ändamålet var, såsom det vill synas, att afhjelpa det ofördelaktiga inflytande på de unga embetsmännens och den akademiskt bildade ungdomens i allmänhet utveckling, som universiteternas belägenhet i mindre landsortsstäder utöfvar, i det de unge männen, efter genomgåendet af en knapphändig examenskurs, hittills saknat allt tillfälle att fullfölja sina studier. SVaktgöringen och renskrifningen har blifvit tyvärr en alltför tankefattig fortsättning af kunskapssökandet. Då hufvudstaden är sätet för hela rikets centrala förvaltning, jemte statens högsta judiciella myndigheter, och då man vet att allra största delen af den från universiteterna utgångna ungdom, som här qvarstannar, genomgått examina för rättegångseller kameralverken, ligger det för en dag att det är rättsoch stalsvetenskaperna som företrädesvis böra ifrågakomma uti de förejäsningar härstädes, som af staten bekostas. Det är isynverhet de delur af rättsvetenskapen, hvilka antingen vid universiteterna sakna sjelfständig behandling eller af ett eller annat skäl der lemnas i viss mån ål; sido, eller icke kunna med fördel odlas) som, efter vår tanka, borde här föredragas. Sådana äro t. ex. praktisk lagfarenhet, folkrätt och statsrätt i inskränkt eller egentli mening. -Att-den sednare, som innefattur ej blott statens konstitutionella 1ätt, hvilken ut: vecklar de rättsgrundsatser, som hafva afseende på sjelfva statsformen, utan äfven stassförvaltnings rätten; eller läran om det sätt, Hvarpå de i författningen fastställda principer genom särskilda organer och in: rättningar sättas i verket, att denna vetenskap, säga vi, skulle särdeles väl lämpa sig för offentliga föredrag i en hufvudstad, och det icke minst i närvarande tidpunkt. torde svårligen kunna bestridas. Till sådan behandling egna sig äfven stats-Å vetenskaperna i allmänhet, och såsom allmänt bildande måste äfven de föredrag i allmän kulturhistoria, politisk historia och naturvelenskaper, som motionären föreslagit, anses af värde. Vi hafva blott velat fästa uppmärksamheten på nödvändigheten att, genast från början, fatta det syftemål klart i ögonen, som representationen med den ifrågavarande institutionen afsett; hvilket ingalunda synes ha varit att åstad: komma endast så kallade populära föredrag, till nöje för dem som söka förströelse för stunden eller hafva öfverflödigt god tid. För att anordna sådana har staten icke behöft träda emellan, emedan sådana mycket väl ändå kunna anordnas; dess mål, vetenskapernas högre uppodling och embetsmannabildningens befrämjande, ställer sig betydligt högre. Om man från denna synpunkt tager den uppgift, som blifvit den af regeringen nedsatta komitn föresatt, så hade det efter vår tanka varit önskvärdt, att denna komitå icke blifvit inskränkt till ett så ringa fåtal personer, som det, hvaraf densamma nu utgöres. Från den ytterlighet, hvartill man i fordna dagar gjorde sig skyldig, dåregerinen tillsatte komit6er af tjugutals personer, ar man nu öfvergått till en annan ytterlighet, i det komitåer. bildas af två å tre personer, hvilka, huru aktningsvärda och upplysta de må vara, likväl icke kunna ega all en mångsidighet samt den omfattande kännedom af personer och förhållanden, som ofta, för en tillfredsställande lösning af deras upp gift, erfordras. Vi fro att det icke skulle vara otjenligt, om komita med sig adjungerade några andrå för saken nitälskande, upplysts män (månne icke t. ex. rektor Biljeström skulle kunna förmås att i komitån inträda?), så att det utlåtande komitn kommer att afgifva, kunde på en gång utgöra en tillfredsställande ledning för statsmakterna och vara försäkradt om den allmänna meningens understöd. å vi hör ofvan tagit oss friheten påpeka, hvilka vetenskaper vi, för vår del; ansett företrädesvis böra ifrågakomma, såsom föremål för oflentliga föredrag här i staden, har det naturligtvis icke varit vår mening att yrka, det föreläsare i dessa ämnen genast skulle anskaffas. Det säger sig sjelf att. om dylika föredrag skola blifva af något värde, erfordra de en icke så ringa bere delsetid. Vi hafva endast velat i tid angifva den riktning, i hvilken vi anse dessa föreläsningar böra organiseras, och det är först för nästkommande höstoch vinter-1 sejour, som man torde kunna göra större fordringar på denna institution, Bom bör alltmera kunna utveckla sig, Så anse viäfven de temporära ehgagementer, som nu blifvit med nägra yngre vetenskapsidkare ingångna, vara för innevarande föreläsniogstermin fullkomligt på sin plats, men af lätt förklarliga grunder icke lämpa öv en varaktigare organisation af dessa föreläsningar om de skola ega en framtid. I Hollelled.Hadotl. Hol: Moi FA hh AN bl och MR kn ot DO mA a LL Kongl. Maj:t har, enligt Posttidningen, under den 35 ianevarande månad, utnämnt och förordnat : vid Wendes artilleriregemente: till löjtnant, underlöjtoanten A. Herrlin, samt vid Kalmar regemente: till underlöjtnant,

14 januari 1864, sida 2

Thumbnail