Aftonbladet – 13 januari 1864, sida 1

var god och framför min vördnad för hans nåd. Om han hade oss alla i ett ägg, med hvilken glädje skulle han icke då krossa osg allesammans; men som han är en man af verld, förstår han äfven att lämpa sig efter omständigheterna. Men säg mig först, vill pi att jag skall tega något steg för att upptäcka er rymmare? ENej, tock så mycket, inte för närvarande. Jag är öfvertygad om att finna honom hemma i palatset då jag kommer tillbaka hem; hvarom icke skall jag be att få vända mig till er.f Det mottagande herr advokaten rönte hos församlingens öfverhufvud, var i högsta grad artigt och vänligt; han behandlades med denna blandning af välvilja och värdighet, som är det utmärkande draget hos kyrkans dignitärer, då de tillika äro män af verld. Biskopen sade att ban ej haft tid att taga någon närmare notis om det ifrågavarande fallet; undersökningen hade varit ofullständig och det var åtskilliga föregåenden som måste rådfrågas. Hans näd medgaf att det första intrycket hade varit ganska mycket till den unge brottelingens nackdel; men han hoppades, ja, trodde nu att man skulle finna utkilliga mildrande omständigheter. Det bä sta man för ögonblicket kunde göra, det bästa för alla som hade med saken att göra, isynnerhet för den unge seminaristen sjelf, syntes honom vara, och kanske skulle herr advokaten sjelf ee saken från samma synpunkt, att man icke hastade med något afgörande steg, att man lät saken hvila och skandalen — ty skandal hade det varit — dö ut afsig sjellt. Herr advokaten kunde lita på att ingen slutlig dom skulle afkuonas utan gl möjlig hänsyn till den ifrågavarande yngingens gufaders. och gynneres personliga känslor och anspråk.