Aftonbladet – 12 januari 1864, sida 2

vesterut föra sin här oafsättliga spannmål. Hläd-l öret inom staden räcker egentligen endast til. tadens tullar, hvarföre alla lass gå på hjuldon — Under rubrik Djurplågeri läser man i Dagligt Allehanda: Den 8 dennes afsändes med bantåget från Hallsbergs jernvägsstation hit till hufvudstaden 10 st. lefvande oxar under uppsigt af en bonde. Vid ankomsten till Pålsboda station upptäcktes att bonden ej hade köpt biljett för sig sjelf, hvarför han aflägsnades från den plata i en 3:dje klassens vagn, der han befann sig, och alltså betogs vården öfver de med bantåget medföljande kreateren, ehuru han erbjöd sig att betala biljett vid framkomsten till Stockholm. Detta hade till påföljd, att oxarne, som kl. 6 på morgonen lemnades vid Hallsberg och kl. 4,10 å e m., anlände hit, fingo qvarblifva här på stationen, der de i vagnen qvarstodo:och fingo hvarken foder eller vatten ända till påföljande dag kl. 12 vid middagstiden. K. M:ts reglemente och taxa för trafiken å statens jernvägar förordnar i dess 5:e kap. S 23 att: Hästar, andra större kreatur, äfvensom hundar, emottagas ej till fortskaffande, derest de icke åtföljas af egare eller vårdare, När nu vårdaren afoxarne blifvit förnekad att medfölja bantåget, och kreaturen likväl blifvit fortskaffade, så synes tydligt att jernvägstjenstemännen här vid lag måste ikläda sig ansvaret för vården öfver dem enligt samma reglementes 7 kap. 39 mom. e.: för djur, der det stadgas i punkt, 1. Statens ansvarighet vidtager, då djuren äro införda och med bindslen fästade på vagnarne. När dessutom jernvägsstyrelsen har förbehållit sig attintet gods utlemnas till mottagare förr än frakten är betald, och då tjenstemännen ega rättighet att behålla så mycket gods, som motsvarar frakten eller biljettkostnaden, så må man med skäl fråga om ej 10 st. oxar, som i värde uppgå till minst 1500 rdr rmt, kunna motsvara afgiften för dess vårdares biljett eller 4 rdr 62 öre rmt? — Man läser i Lunds Weckoblad: Det är en bedröflig visshet, att det svenska krigekrutet, sådant det länge varit och ännu fortfarande är, lemnar mycket öfrigt att önska, och att en af dess mest i ögonen fallande brister är den, att skada det för skjutningen använda vapnet. En blick på sammansättningen af de krutsorter, som i olika länder begagnas för krigskrut, skall visa, att de som till sin sammansättning äro hvarandra mest olika äro Frankrikes och Kinas, af hvilka Frankrikes hålles för att vara det bästa och Kinas det sämsta. Preussens krigskrut är mycket litet olika Frankrikes. England och Österrike begagna ett krut af fullkomligt lika sammansättnini, och som föröfrigt icke visar någon större afvikelse från det franska. Sverges krigskrut är betydligt olikt det franska, men så mycket mera likt det kinesiska. Det svenska har följande procentiska sammangättning : salpeter svafvel . kol det kinesiska: salpeter svafvel. 1 100,0 För jemförelses skull meddela vid äfven det franska krutets sammansättning: salpeter svafvel . kol... soo. 100,0 Såsom man finner en ganska betydlig differens. Vi hafva hört eppgifvas, att på enskilda framställningar hos generalfälttygmästaren om nödvändigheten af en reform i detta hänseende i enlighet med nutidens erfarenhet svar lemnäts, att reformen skulle medföra en samtidig total omstörtning i tabellväsendet och de nu brukliga metoderna för vederbörlig kontrollering. Viveta icke med full visshet huru härmed förhåller sig, men om så är, så förmoda vi, att utsigten till ett krig måtte räknas till de omständigheter, som kunna vara egnade att häfva betänkligheter af detta slag mot genomförandet af en förbättring, hvarpå så mycken vigt ligger för vår armes full ständiga krigsduglighet. — Revue de Ia semaine est ajournöe å demain mercredi. — — Enligt P. T. meddelade uppgifter har sammanräknade beloppet af insättningarne Stockholms stads sparbank under är 1863