Aftonbladet – 12 januari 1864, sida 2

herre, Satt ni skulle kunna pröfva tålamodet hos sjelfva S:t Antonio. Jag har aldrig någonsin sett en person så beredvillig att vända venstra kinden till, sedan han blifvit slagen på den högra. Ni har ständigt för sed att fördraga varje slags behandling; och hvad har blifvit följden deraf? Jo, att man inte respekterar er. Ja, skaka ni på hafvudet så mycket ni vill — man har inte hälften så mycken respekt för er som man borde. Signor Pietro, Gud signe hans själ, fördrog aldrig lugnt och stilla en förolämpning; nej, det varhan för mycket karl till; men ni, ni är inte er farz son, utan måste na blifvit ombytt i vaggan. Du pratar då så mycket tok, Barnabytt, sade advokaten. Huru vet du om jag ote ämnar besvara detta oförsynta anfali? Nå ja, gör det då genast, och slå till fed detsamma så det känns, sade Barnaoy, i det molnen på hans fula anlete till en del uppklarnade; skicka ett muntligt bud med mig; det är det bästa: Nej, det går inte an?, svarade herrn i nuset. Om du också hade den klaraste ätt på din sida, skulle du ändå ställa så ill att både du och jag råkade i kläsoman. Du är för häftig och håller allt för litet på ;rden, min kära Barnaby. Gentlemän imelan bör man aldrig försumma formerna. Jag tror mig just inte begripa mycket af ormerX, anmärkte Barnaby, hvars auletslrag återfingo sitt buttra utiryck, då han åg herr advokaten säta sig ned vid sitt skrifjord och skrifva. CHvad jag vetär, att en kurk är en skurk, ochatt jag kallar honom för mn skurk. Skrif i alla händelser skarpt; om ihåg att de förolämpade er genom incenzo, och det må nu vara form eller ae, så vise dem att ni inte är Okunnig der