Aftonbladet – 8 januari 1864, sida 3

den unze markisen vid namn och sade derpå till Vincenzo med mycken vänlighet i sitt sätt: Hur står det till, Vincenzo? Det gläder mig att återse er, och det till på köpet i ett så förträffligt sällskap. cOch äfven jag känner mig mycket lycklig öfver att se ers vördighet se så frisk ut, sade Vincenzo, i det han steg upp; och jag skulle känna mig ännu lyckligare, om ni ville dricka ett glas vin med oss. Presten tackade honom, men ursäktade sig dermed att han hade tagit för regel att aldrig äta eller dricka något utom vid de vanliga måltidstimmarne. J sådant fall4, återtog Vincenzo med mycken köld, 4torde det åtminstone tillåtas oss att få dricka ett glas för ers vördighets fortfarande helsa.4 Och smackande med läpparne efter tömmandet af den föreslagna skålen, tillade han: Och nu sedan preliminärerna äro öfverståndna, torde jag kanske få be om att få veta i hviken angelägenhet ni öuskar tala med mig? Åh bevars, det är visst inte någon angelägenhet, svarade presten helt vårdslöst. sJag hörde bara att ni var här, just som jag gick förbi, och jag kom endast in för att helsa på er, Men som det redan börjar bli gent, tänker jag att det kanske är så godt att vi bege oss hem tillsammans. tÄfven med antsgande att jag vore böjd att göra det, skulle jag dock inte kunna det, Jag är inte här bara för nöjes skul, såsom en ytlig betraktare möjligen skulie kunna känna sig frestad att tro. Jag är här i en sak af vigt — en ssk, som står i samband med — ja, det kan vara detsamma hvem — en sak, som inte tillåter nägot uppskof, såsom de här närvarande herrarne kunna säga er — det vill säga, inte